Nu är december här. För de flesta innebär det årets första snö, annalkande julledighet och avtagande solljus. För de som bor i hyresrätter innebär december också besked om nästa års hyreshöjning. Många hyresförhandlingar mellan fastighetsägare och hyresgästföreningen är i full gång, några är redan klara. Inför 2023 höjdes den genomsnittliga hyran i landet mycket i jämförelse med tidigare år, och det mesta talar för att den trenden kommer fortsätta. För hyresgäster hos Nyköpingshem blev höjningen 2023 så hög som 4,78 procent.
Inflationen och det förändrade ränteläget gör höjningarna ofrånkomliga. Tyvärr gör det samtidigt läget tuffare för många av de som är hyresgäster på vår redan svåra bostadsmarknad. Men en grupp som ofta förbises är de som står utanför. Som ny på bostadsmarknaden har man ganska få alternativ utöver att stå åratal i bostadskö, eller att ge sig ut på en osäker andrahandsmarknad. I alla fall om man inte har möjlighet att köpa sig en bostadsrätt eller råkar vara god vän med en privat hyresvärd.
I grunden har bostadsmarknaden stora problem, dessa kan sammanfattas i en kort mening: Det byggs färre bostäder än vad som behövs. Det gör att marknaden som helhet inte fungerar. Orsakerna är många, men i grunden handlar det om att bostadsbyggande är för svårt och för olönsamt. Något som skulle öka lönsamheten är införandet av fri hyressättning.
Januariavtalet inkluderade ett förslag om fri hyressättning för nyproduktion, vilket nu verkar övervägas av regeringen. Det vore ett bra steg på vägen, eftersom problemet med byggandets lönsamhet i dag stavas hyresregleringen. Den innebär att hyran idag inte sätts genom utbud och efterfrågan, utan genom det förutbestämda bruksvärdessystemet. Det får effekten att hyreslägenheterna inte följer med i den naturliga prisutvecklingen, och ofta är billigare än sitt marknadspris. Det gäller också de hyreslägenheter som skulle kunna byggas, vilket kraftigt minskar byggviljan.
I det här sammanhanget är vårt grannland Finland ett föregångsexempel. Där avreglerade man hyresmarknaden på 1990-talet i en reform vars första steg var just fri hyressättning i nyproduktion. I dag har landet hög tillgång på lediga hyreskontrakt, även i den största staden Helsingfors.
I Sverige har vi i stället haft en icke-fungerande bostadsmarknad i decennier. Ett symptom på det är att vi behövt ha stora statliga byggsubventioner. Vår bostadsmarknad har helt enkelt inte varit tillräckligt välfungerande för att få byggt. Dessa subventioner avskaffade regeringen förra året. Effekten har blivit att det redan låga byggandet har minskat ännu mer.
Även om subventioner inte skulle vara nödvändiga på en fungerande marknad är det beklagligt att detta avskaffande inte kompenserades med reformer som ökar byggviljan. En sådan reform att överväga är införandet av fri hyressättning, med inspiration från det finländska exemplet.