På måndagens kommunstyrelse klubbades Nyköpings kommuns serviceplan för landsbygden. Det låter byråkratiskt. Varken vården, skolan, omsorgen eller vägarna är till råga på allt en del av det som hanteras inom ramen för begreppet kommersiell och offentlig service. Det handlar om mycket annat – och är ett nytt sätt att samarbeta i landsbygdsfrågor.
I fokus står 12 lokalsamhällen, uppdelade i fem områden. Innehållet i planen – behov och önskemål – är byggt underifrån, via möten, röster och kunskaper från de landsbygdsområden som berörs. Kommunbygderådet har varit en värdefull lokal förankringspunkt.
En tredjedel av kommuninvånarna bor på landsbygden, 1500 företag är verksamma där.
Behoven på respektive ort varierar. I Stigtomta är det bredbandsutbyggnaden på landsbygden som noteras särskilt. I Aspa saknas tankställe och butik. I Husby-Oppunda ger postnumret ingen tydlig koppling till Nyköping, med mera. Tillgången på drivmedel är en fråga som också lyfts fram av landsbygdsföretagen. Kommuner ska inte driva mackar, men utvecklingen kan underlättas om översiktsplaneringen har detta behov i åtanke.
En ofta underskattad fråga är: Vad kan lösas lokalt? Lokala krafter eller företag kanske kan säkra vissa kommunala tjänster. Vad är särskilt viktigt för en bygd med många ensamföretagare?
Planer är bara pappersbuntar tills de praktiskt används – och de ska kunna förändras vid behov. En återkommande dialog mellan boende, föreningsliv, företag och kommunen är därför ett måste.
Nyköping har goda förutsättningar. Landsbygdens attraktionskraft kan och behöver öka. Om minst en tredjedel av den tänkta befolkningstillväxten på 700 personer/år kommer landsbygden till del, då blir också Nyköping en bättre plats att leva på.