Nyårsserien del 3, idéerna:
Ett nytt år stundar. Om bara några dagar lämnar världen 2022 och ett nytt år tar vid. 2022 är ett år som för Sverige, rent politiskt, präglats av ett riksdagsval och en ny regering med ett Tidöavtal.
I valrörelsen fick svenska folket höra Jimmie Åkesson (SD) utlova sänkt bensinpris med tio kronor, Johan Forssell (M) lova mer kontroll och övervakning av befolkningen och Ebba Busch (KD) sågs viftandes med en falukorv i högsta hugg.
Valet dominerades av populistiska budskap, med få idéer och alldeles för lite ideologi. Detsamma gäller den politik som har förts efter valrörelsen och att regeringen tillträtt.
Regeringens handlingsprogram Tidöavtalet präglades av en stramare migrationspolitik och, som utlovat, ännu mer kontroll över medborgarna. Ett paradigmskifte enligt vissa. För Sverigedemokraterna var 2022 det stora politiska vinståret.
Oavsett åsikt kring detta går det att konstatera att den som absolut har blivit starkast av 2022 års politik är staten, vilket sett till regeringsskiftet ter sig märkligt. Att en moderatledd regering skulle aktivt bidra till en starkare stat, är förvånande. Ett liberalkonservativt parti borde rimligtvis sträva efter motsatsen.
Å andra sidan var det exakt detta Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, tillsammans med Sverigedemokraterna, lovade i valrörelsen. Stramare migrationspolitik och starkare stat. Mängden egen ideologi hölls också på samma nivå som utlovades i valet, det vill säga minimalt.
Inför 2023 hålls tummarna för att regeringens politik i stället får en ideologisk prägel, snarare än en symbol- och signalpolitisk. Ett tips på vägen är att regeringen kan inspireras av alliansregeringarna mellan 2006 och 2014. De är nämligen ett föredöme i just detta.
Det finns en rad ideologiska reformer som en regering, som påstår sig vara borgerlig, faktiskt skulle kunna driva igenom i riksdagen.
Som en försenad julklapp till regeringen kommer här tre exempel på sådana reformer:
Arbetslinjen 2.0. Det stora svaret på hur Sverige får färre personer i utanförskap och kriminalitet är att de har ett jobb att gå till. Regeringen borde lätta regelkrånglet för företagare, skapa enklare förutsättningar för att anställa unga och öppna för en mer flexibel arbetsmarknad.
Tillåt gårdsförsäljning. Dagens alkoholmonopol sätter käppar i hjulet för näringsidkare. Regeringen borde driva på för att mikrobryggerier och vingårdar ska få sälja sina egna produkter. Det finns även samsyn i detta över blockgränsen.
Sänk skattetrycket och gör staten mindre. Även om 2022 präglades av en vilja om att staten skulle bli större går det att korrigera detta under kommande år. Regeringen borde låta människor ha mer kvar i plånboken efter löning och ha mer bestämmanderätt över sitt eget liv.
Fastän samtliga av dessa tre reformer troligen inte kommer genomföras under 2023, bör det som står högst upp på regeringens lista över nyårslöften vara: mer ideologi i politiken som bedrivs.
Detta är den tredje delen i ledarsidans nyårsserie inför 2023. Tidigare delar har publicerats den 28 december och 29 december.