Mobilförbud eller att lägga alla mobiler i en låda under skoltiden motverkar en typ av mobbing. Men inte allt.
Det låter så lätt. In med mobilerna i en låda som stoppar vi mobbning. Näthatet i Snapchat eller vilken app det nu må vara, stängs ute – i några timmar. Men den skolledare som säger att den egna skolan är fri från kränkningar, har antingen dålig koll eller ljuger. Mobbning är ett problem som bara kan begränsas.
Vet vi att skolorna alltid polisanmäler? Vad kan jag som förälder kräva att lärare och rektor gör? Formella krav, processer och regler är bra, men de måste levas upp till varje dag, varje timme för varje barn.
Friendsrapporten för 2024 konstaterar att vartannat barn har blivit ”utsatt för mobbning eller kränkningar de senaste två månaderna”. Inte bara i den svenska skolan, utan i vardagen som helhet. Därför är det bra att Tina Johansson, som är rektor på Nyköpings högstadium, också påminner om föräldraansvaret, att prata med sitt barn om hur det är. Allt spiller inte ut vid en enkel fråga, men känslan av en förälder som bryr sig och ibland även fattar växer.
Alla har ansvar att göra sitt, även skolan. De ansvariga där har lagt pannorna i djupa veck över mobiler och nätmobbning, utöver allt det som sker i lokalerna. Det enkla svaret verkar vara mobilförbud. Det stoppar möjligen en sorts trakasserier, under skoltid.
Att inte ha mobiler i klassrummen är också en fråga om inlärning och kunskapsarbete. Allt beror på hur läraren och eleverna får till bästa möjliga pedagogiska utrymme. Om mobilen i lådan ger bättre inlärning och bättre studiero, då ska det vara så. Vittraskolans rektor Åsa Hallberg säger att de inför totalt mobilförbud i stället för insamling i låda.
Mobbning i skolan försvinner förstås inte med mobilen. Och nej, gårdagens skolor var inte bättre än dagens. Många har bara dåligt minne.
De kränkningar som kan stoppas redan under uppväxten är något värdefullt för resten av livet. Men problembilder kan vara komplicerade. Vi har ibland individer som kan vara offer och förövare om vartannat. Nu som då.
Regeringen har öppnat för "hårdare tag" i olika former. Men stora jobbet måste ske i vardagen.
Formella anmälningar gör att varje skola redan nu måste leva upp till ett antal skarpa krav. Men det är inte bara att vänta på sådant. Alla barn har inte kraften eller förmågan att berätta så tydligt, inte alla föräldrar heller.
Ett eller flera förbud kan inte ersätta det medmänskliga vardagsarbetet.
Vi behöver den som ser efter en gång extra, den som bryr sig, han som ger stöd och hon som ställer rätt frågor – även om mobilen ligger i låda. Det måste skolans vuxna ha tid till. Vad säger fack och elevombud? Har de det? Hinner de med?
Nyköping ska ju ha format Sveriges bästa skola om fem år. Låt svaren bli till politik och praktik.