Motlut för skolorna i Gnesta

Gnestas skolor ska inte behöva ligga lågt. Skolpolitikerna måste visa att de tar ansvar för det läge som är.

Ledare 23 oktober 2019 05:44
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Gnesta är en liten kommun i Sveriges starkaste tillväxtområde. Det finns garanterat gladare dagar för en barn- och ungdomsnämnd än när rubrikerna förkunnar att man ansvarar för den sämsta skolkommunen i landet. I varje fall enligt den rankning som Lärarförbundet har gjort. Även i grannkommunen Nyköping är den rankningen en kraftig besvikelse. 

Det går alltid att invända mot vilka kriterier som används och hur de viktas mot varandra. Ett fackförbund lär ju alltid tycka att lärarnas löner är en viktig faktor för en skolkommun, exempelvis. Men en bottenplacering är sällan en slump. En skola som får svaga betyg och rankas lågt är ett misslyckade också för de folkvalda. Allt börjar med politiken, som har makten över pengarna och över tjänstemannaorganisationen.

 

När skolan underpresterar har politiken därför en egen hemläxa att göra. Har krav och förväntningar formulerats och riktats rätt? Är underskotten ett tecken på att politikerna och nämnden missbedömt behoven? Har resurstilldelningen tagit höjd för ett ökande antal elever och ordinarie löneökningar? Har de ansvariga på tjänstemannen i förvaltning och skola fått en ärlig chans att göra det som de ska vara proffs på? 

 

Gnestas kommunledning, Socialdemokraterna och Moderaterna, bör räcka ut handen till oppositionen. Sök ett grundläggande samförstånd. Forma en bred enighet om målen. Allt kommer inte att ske över en natt. En dålig placering betyder inte heller att allt i skolan är fel. Många gånger finns det redan utvecklingsprocesser som över tid kan bidra till bättre resultat. Vårda det som är bra.

Var tydlig med rågången mellan politik och administration. Vad är politikens ansvar? Vad ska de anställda i skola och administration ta ansvar för? Politiker bestämmer varken hemläxor, scheman eller hur en rektor ska lägga upp sitt arbete. Däremot ska de politiskt ansvariga vara noga med kraven på skolan i sin helhet, de förväntningar som gäller för kunskapsresultat, arbets- och studiemiljö - utifrån de satsade resurserna. 

 

Politiken har nu utlovat en ”kompetensväxling” (SN 17/10). Ett metodiskt arbete för att höja den generella kompetensnivån, med en ökad andel behöriga lärare och andra är väsentligt. Men. Varje rektor har redan ett ansvar för att kompetensutveckla såväl som nyrekrytera. Studera därför också den övergripande problematiken. Är det något som har missats längs vägen? Hur arbetar skolan för att de svagaste prestationerna ska höjas? 

Om Lärarförbundets rankning känns svårsmält, se då de kommunspecifika siffrorna som Sveriges kommuner och landsting redovisar. Där framgår att skolan i Gnesta sedan 2011 ofta har presterat under riksgenomsnittet vad gäller andelen elever som har klarat kunskapskraven i årskurs 9. Resultaten för pojkarna är särskilt bekymrande. Det bör ses som ett kunskapsuppdrag för hela grundskolan.

Det är aldrig kul att vara sist, men det ger gott om argument för en rejäl, noga planerad upprustning.


Ämnen du kan följa
Läs mer!

Ledare: Alla vägar som bär till jobb är bra vägar

Alla vägar som bär till jobb är bra vägar

Kränkningar och hot mot lärare ett utbrett problem: "Respekten för oss vuxna har minskat "

Kränkningar och hot mot lärare ett utbrett problem: "Respekten för oss vuxna har minskat "