Å-rummet kommer att förändras rejält när kraftverken försvinner, men den processen kommer åtminstone att ta tio år i anspråk.
Politikens logik är ibland att man kan säga A och B samtidigt, som fullmäktige i Nyköping gjorde i frågan om den framtida utrivningen av ett antal kraftverk och dammar i Nyköpingsån. Kommunledningen sade sig vara oerhört trygg med informationen från konsulten, exempelvis Moderaternas Ahmad Eid och Socialdemokraternas Gunilla Andersson. Sedan braskade de på med argument om att detta bara är ett inriktningsbeslut, att mycket kan ändras längs vägen.
Det där att vara trygga med beslutet är ett politikerord för "vi har bestämt oss", inte en absolut kunskapsgrund. Processerna runt ån kommer att ta minst tio år, kanske mer.
Det hade kunnat bli en återremiss, där något mer fördjupande frågor hade kunnat ställas. Men det krävde att alla partier i opposition – förutom Miljöpartiet – var med på att begära detta. Det sprack kvällen före fullmäktige när V svängde jämfört med partiets besked i kommunstyrelsen. Gruppledaren Helena Dahlström sade i debatten att hon hade fått tillräckligt med svar i det fördjupande samtal som gruppledarna hade med konsulten som utredde frågan åt kommunen. Detta fick Sverigedemokraternas Thom Zetterström att fråga vad som faktiskt hade blivit tydligare efter Teams-mötet, men han fick inget svar.
Själva brådskan i beslutet handlar främst om att få tillgång till statliga stödmedel för omställningen av kraftverken i ån. Det innebär att staten – skattebetalarna i stort – får ta en del av förlusterna när kraftproduktionen reduceras till 60 procent av nuvarande kapacitet. Om nu detta stöd i slutänden faktiskt ger den ersättning som kommunen har räknat med.
Ingen vet med säkerhet.
Jessica Johansson (L) var en av oppositionsföreträdarna som ställde sig frågande till beslutsunderlaget om kraftverken.
Centerpartiets Jonas Jegers, Torbjörn Olsson och Martina Hallström liksom Kristdemokraternas Eric Häggblom lyfte oron för oförutsedda konsekvenser utanför stadsgränserna, något som konsultutredningen bara snuddade vid. Sverigedemokraternas Malin Karlsson argumenterade för att alla kraftverk borde stängas och kommunen inte producera el, något som LIberalernas Jessica Johansson backade upp när det inte blev en återremiss. Det är olika linjer, men hade kunnat nödtorftigt räcka till att kräva kommunledningen på fler svar före ett definitivt beslut i december. Ansökan måste vara inne i februari.
De insatser som avgör hur markerna högre upp i åns flöde påverkas, runt Långhalsen och vidare, verkar främst vara de åtgärder som gäller Täckhammar/Kristineholm samt kraftverket vid Harg, det enda verk som blir kvar.
Torbjörn Olsson efterlyste en bättre kunskapsgrund sett till riskerna med översvämningar och klimatförändringar. Kommunens livsmedelsstrategi fokuserar på nyttan med lokal matproduktion. Då får varken jordbrukslandskap eller grundvattenförsörjning ta skada av förändrade flöden.
Om nu fullmäktigebeslutet i sin trygga visshet faktiskt har hängslen och livrem måste det finnas utrymme att parera det som skadar – för att säkra nyttor.
Ett 200-årsflöde är en översvämning som statistiskt sett förekommer vart 200:e år. Så här beräknas ett sådant flöde påverka området vid Åkroken i centrala Nyköping.
Ett 200-årsflöde är en översvämning som statistiskt sett förekommer vart 200:e år. Så här skulle det kunna se ut vid kraftverket i Harg.