De senaste åren har det återkommande klankats på våra socialförsäkringar. Och visst finns det anledning att kritisera och revidera delar av systemet. Det sociala skyddsnät som många tar för givet är i praktiken inte så heltäckande. Samtidigt bör vi också diskutera var gränserna för försäkringarna ska gå.
Sett över tid har socialförsäkringarna byggts ut och blivit mer generösa. Det rör inte minst föräldrars rätt att få vara hemma med sina barn. I Sverige har föräldrar laglig rätt att vara hemma med sina barn tills de är ett och ett halvt år. De har också rätt till föräldrapenning i 480 dagar. 390 av dessa dagar får man ut en ersättning som motsvarar sjukpenningen, de övriga dagarna är ersättningen 180 kronor per dag. Enligt många kollektivavtal har den anställda dessutom rätt till ytterligare ersättning, så kallad föräldrapenningtillägg. Många arbetsgivare, med eller utan kollektivavtal, betalar även ut så kallad föräldralön.
Det här gör att Sverige hamnar i toppskiktet när olika länders föräldra- eller mammaledighet jämförs. Förmåner och längd varierar stort mellan länderna. Att man ska få vara hemma hos sitt nyfödda barn är det visserligen få som ifrågasätter – även om rättigheterna ofta knyts till mamman och rör basala behov. Världshälsoorganisationen (WHO) konstaterar exempelvis att mammans rätt till en period av vila efter en förlossning är avgörande för att säkra både bebisens och mammans hälsa och behov av näring.
När det kommer till ledighetens längd hänvisar WHO till den Internationella arbetsorganisationen (ILO) som i sin konvention nummer 183 slår fast att mammaledigheten inte ska vara kortare än 14 veckor samtidigt som ILO i sin rekommendation nummer 191 förordar att mammaledigheten ska vara minst 18 veckor. Det är alltså detta som räknas som en internationell standard.
De senaste åren har rätten till föräldrapenning förändrats. Bland annat har kretsen av personer som får ta ut den utvidgats. Sedan 2019 får en förälder överlåta dagar till en sambo som inte är biologiskt förälder till barnet. Det är en betydelsefull anpassning till hur många familjer faktiskt ser ut i dag – oavsett om det handlar om bonusbarn eller stjärnfamiljer.
Det handlar om personer i barnets familj, som är föräldrar i alla andra hänseenden än rent biologiskt.
Nu vill dock regeringen utvidga kretsen av personer som kan ta ut föräldrapenning. Totalt ska 90 dagar kunna överlåtas till en annan försäkrad person. Det vill säga i princip vem som helst utan krav på koppling till familjen.
Och det är nu man bör fundera på var gränserna ska gå. Hur långt ska det statliga åtagandet egentligen sträcka sig?
Syftet med förslaget är att öka flexibiliteten i föräldraförsäkringen så att föräldrar ska kunna lösa livspusslet på ett bättre sätt. Det säger till och med äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) i ett pressmeddelande.
Regeringen medger visserligen att det finns en risk att möjligheten att överlåta dagar skulle kunna användas för att avlöna en professionell barnvårdare eller att förslaget kan leda till att snedvridningen i uttaget av föräldrapenning ökar. Men den tonar samtidigt ned denna risk.
Ett skäl för regeringens åsikt är att det sedan flera år finns samma möjlighet att överlåta tillfällig föräldrapenning i samband med vård av barn (vab) till andra. Eller som Försäkringskassan skriver: ”Andra personer, till exempel farfar eller en granne, kan också få ersättning för vab om de avstår från att arbeta eller söka arbete.”
Det är en möjlighet som utnyttjas sparsamt. I december 2022 var det exempelvis endast 1,5 procent som inte var vårdnadshavare till barnet som vabbade.
Det är dock inte säkert att det går att sätta ett likhetstecken mellan vab och föräldraledighet. Att någon annan hoppar in tillfälligt en eller några dagar när barnet blir sjukt är inte samma sak som att överlåta föräldradagarna i tre månader till någon annan.
Regeringens plan är att förslaget att överföra dagar till vem som helst ska ingå i budgetpropositionen för 2024. Men det finns en brasklapp. Planen är ”beroende av de överläggningar som görs i det slutliga arbetet med budgetpropositionen."
Det är bara att hoppas att regeringen och SD nyktrar till under överläggningarna och slopar förslaget. Vill de reformera socialförsäkringssystemet finns det betydligt angelägnare reformer som inte klåfingrigt går ut på att fixa livspussel.
Emma Wange är politisk redaktör för oberoende liberala Eskilstuna-Kuriren och Strengnäs Tidning.