Regeringens nya stödpaket till Ukraina är viktigt, välkommet och värdefullt, men borde ha levererats tidigare.
Kriget, som enligt Ryssland skulle ha tagit tre dagar i februari, möter nu ännu en kall vinter. Året närmar sig sitt slut och kriget i Ukraina fortsätter. Vad som Kreml förmodade var en sprint har visat sig vara ett utslitande maraton; Ukraina har försvarat varje tum med näbbar och klor.
I veckan befriades Gammalsvenskby, där den ukrainska flaggan åter hissades (DN 13/11). Ukrainas kamp har varit lång och förväntas pågå länge till. Tyvärr är det mycket lite som talar för att regimen i Kreml skulle ge upp i närtid. Trots att de ryska militära framgångarna är ytterst få.
Det finns inte mycket tvivel om att Ukraina förr eller senare lär vinna kriget, men inte snabbt. Första steget är att klara vinterns bistra verklighet. Det handlar dels om att tillgodose behovet av militär materiel, dels att möta efterfrågan på civila förnödenheter i form av mat, bränsle, hygien och kläder.
Därför är det positivt att den svenska regeringen i veckan presenterade ett "vinterpaket" till Ukraina. Sverige donerar 720 miljoner kronor i humanitärt stöd och tre miljarder kronor i militärt stöd, det sista enligt en prioriteringslista direkt från Ukraina. Försvarsminister Pål Jonson (M) förklarade att paketet ”...innefattar två delar. Dels ett luftvärnssystem med ammunition och ammunition till ytterligare ett luftvärnssystem. Vid sidan av det ingår ett betydande vinterpaket. Det är vinterutrustning, kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät" (Altinget 16/11).
Regeringen underströk att detta är det största paketet hittills, till och med större än samtliga tidigare paket tillsammans. Det är alltså ett värdefullt stöd till Ukraina inför krigsvintern. Samtidigt väcks frågan efter en längre tids väntan på besked, hinner hjälpen fram i tid? Det finns skäl till självkritik över att den nya regeringen inte lyckades få ihop paketet tidigare under hösten. Det som kunde ha kommit lagom till höstlovet blir nu mer av en tidig adventspresent.
Väderleksprognoserna pekar på att vintern är här. Med det följer en högre europeisk efterfrågan på el och värme. När energipriserna sticker uppåt ökar risken för att den europeiska enigheten krackelerar. Kreml räknar med att en kall vinter – utan "billig" rysk fossilgas – försvagar EU:s uppbackning av Ukraina.
För svensk del är vi relativt skonade från de värsta energipriserna. Svenskars stöd till Ukraina är fortsatt mycket starkt och kommer troligen att hålla i sig också över en kall vinter. Passande nog tar Sverige över ordförandeklubban i EU under nästa år. Sverige har allt att vinna på att EU:s stöd till Ukraina håller ihop. Detta ansvar vilar nu tungt på regeringens axlar.