En mördare stod för rätta inför Visby tingsrätt och fälldes för mord och för förberedelse till terroristbrott, begånget under Almedalsveckan i somras. Det är ett dåd till synes drivet av hat mot ett antal framträdande kvinnor i samhällslivet och med underliggande politiska motiv. 

Det är samtidigt ett uttryck för det som har förstört så mycket i samhällsdebatten under 2010-talet och framåt. En faktor i detta är framväxten av sociala medier. Extremism och terrorism fann samlingspunkter för individer som aldrig behövde mötas. Allehanda budskap fick lättare att spridas, konfrontation gynnades före argumentation. Vi ser också hur hat och hot påverkar vardagen för våra folkvalda, inte minst kvinnor, och för myndighetspersoner. 

Det betyder inte att vare sig stor yttrandefrihet eller omfattande åsiktsfrihet i sig är ett problem. Man får tycka illa om makthavare precis som man får tycka illa som sina grannar. Men inte bryta mot lagar och regler.  

Den som är folkvald eller myndighetsutövare får tåla mycket, men det finns gränser som ska vara självklara. En medmänniskas rätt till liv, lem och säkerhet är del av kärnan i vår gemenskap. Trots att vi inte behöver vara överens eller gilla varandra. Kritik är inte hat, men den som formar sin kritik på ett hatfyllt sätt eller försöker piska upp våldsamma stämningar, den flyttar också gränser. Stegvis blir det att avhumanisera, att göra måltavla av en medmänniska. 

Våldsretorik är att ta på allvar. Där någon sprider glödgat hat, får någon annan för sig att hota och kanhända ytterligare någon att planlägga och begå våld i den andan. 

I somras mördades Ing-Mari Wieselgren på öppen plats under Almedalsveckan. Hon var där och gjorde sitt jobb som nationell psykiatrisamordnare, men förlorade sitt liv. Det var ett djävulskt dåd, men tingsrätten bedömer det inte som terrorbrott. Det kan prövas i högre instans. 

Mördaren dömdes nu till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Han dömdes också för att ha förberett terrorbrott mot Centerpartiets ledare Annie Lööf. 

Mördaren bär ett personligt ansvar för de brott som han har begått och de planer han haft, men detta ingår också i en större samhällelig problembild. Därför talar vi om terroristbrott utöver mord. Även en hotbild mot SVT:s vd Hanna Stjärne har ingått i det som har blivit känt om mördarens planer. 

Personer med utsatta, offentliga uppdrag lever ofta med personskydd och livvaktsstöd. En hotbildsbedömning görs för hela eller delar av varje dag, vardag som helg. I Sverige har vi historiskt sett gärna trott att riskerna är lägre än i vår omvärld. Morden på statsminister Olof Palme 1986 och på utrikesminister Anna Lindh 2004 krossade alla sådana illusioner. 

”Jag vet att det här som kommer fram nu inspirerar andra. Det förskräcker. Det påverkar när ens sjuåring kommer hem och frågar varför folk vill döda mig”, sade Annie Lööf under rättegången i Visby när hon berättade om den stund som hon fick information om våldsplanerna mot henne. Läs det där en gång till och ta in läget.

I det samhälle där vi står upp för yttrandefrihet och åsiktsfrihet har vi också att försvara våra makthavares och myndighetspersoners rätt till trygghet, skydd och privatliv. Uppdraget gör inte människan, det är människan som gör sitt jobb. Det kräver att vi vårdar orden och argumenten för att visa respekt för detta. Det är din angelägenhet och det är min. Var och en av oss kan och har att ta ansvar för sitt.

Det är också därför vi av samhälleliga säkerhetsskäl behöver vara särskilt uppmärksamma på de miljöer där våld mot andra lätt ses som ett delmål för "kampen”.