I skrivande stund vårdas den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj i Tyskland för vad som sannolikt är förgiftning. Navalnyj insjuknade hastigt under en flygresa från Tomsk till Moskva, vilket tvingade planet att landa i Omsk där han senare vårdades. Det var dock inte självklart att han skulle få flygas ur Ryssland, då de ryska läkarna initialt nekade till förgiftning och skyllde på ”störning i matsmältningen” (DN, 22/8).
Navalnyjs anhöriga kritiserade sjukhusets bedömning och krävde att han skulle förflyttas till Tyskland. Det var enklare sagt än gjort. Läkaren som först var med på att förflytta Navalnyj meddelade att denne inte fick flyttas. Den ryske oppositionsledaren för plötsligt för sjuk. I sammanhanget kan det uppfattas som något motsägelsefullt att en person med påstådda matsmältningsproblem är för dålig för att åka med ambulansflyg till Tyskland. Det är också precis vad det är – ett motsägelsefullt agerande som ligger helt i linje med korrupta maktapparatens ambitioner.
Förgiftning är ett för de ryska säkerhetstjänsterna beprövat medel för att förtrycka oliktänkare. Sedan Putin kom till makten har antalet politiska giftmord blivit vanligare. Även om förgiftning också var en återkommande metod för att mörda dissidenter under Sovjeteran (DN, 20/8). Ett annat uppmärksammat fall var när journalisten Anna Politkovskaja förgiftades 2004. Hon bjöds på te under en flygresa och blev hastigt sjuk – inte så olikt Navalnyjs insjuknande. Hon överlevde, men två år senare mördades hon på öppen gata, utanför sitt hem.
När ryska oppositionella misstänks ha förgiftats av regimen tar det inte lång tid innan ryktesspridningen är ett faktum. Förgiftningens natur – till skillnad från en ihjälskjutning– gör det svårare att fastställa vad som har hänt. Inte minst när korrupta läkare på minst sagt tvivelaktiga medicinska grunder nekat anhöriga och kritiker från att träffa offret. Det blir inte heller enklare att förstå vad Navalnyj utsatts för när det ryska sjukhuset vägrar att ge ut journalen till hans anhöriga. Förgiftningsförfarandet skapar helt enkelt så kallad plausible deniability för regimen.
Sedan Navalnyj flugits ut har de ryska statsmedierna inlett en smutskastningskampanj mot honom (DN, 22/8). Han beskylls för att ha haft spår av alkohol och koffein i blodet, såväl som att hans tillstånd förklaras av lågt blodsocker. Att han blivit dödligt sjuk har nu blivit ett sätt för de ryska statsmedierna att så tvivel om vad som faktiskt skett. Inte minst genom att framställa honom som ansvarig för sitt insjuknande.
De politiska morden i Ryssland kan tolkas på olika sätt, men ett mönster är att de oppositionella ofta mördas när de kommit för nära maktens kärna och därmed börjat utgöra ett reellt hot mot de korrupta ledarna. I fallet Politkovskaja skedde det andra mordförsöket när hon arbetade på ett reportage om tortyr och försvinnande i Tjetjenien. Hon rapporterade om de frågor som var alltför känsliga för Putinregimen, inte minst då Tjetjenienkriget var en avgörande faktor för Putins popularitetssiffror vid presidenttillträdet.
Navalnyj har på senare tid lyckats positionera sig som en stark ledare för ryska oppositionella och mordförsöket ger Kreml möjlighet att stympa oppositionen. En nyckelfigur försvinner samtidigt som hans öde blir ett skrämmande prejudikat för vad som väntar nästa utmanare.