Nej, begagnat är inte garanterat hållbart

Begagnade prylar - hur påverkar det klimatet? Svaret är att det beror på.
Begagnade prylar - hur påverkar det klimatet? Svaret är att det beror på.

Hållbar konsumtion innebär mer än bara att byta ut nya varor mot begagnade.

Ledare 31 oktober 2023 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Det är tuffa tider. Inflation, lågkonjunktur och världsläget har gjort att många svenskar har fått spara in på det där lilla extra, det som medelklassen har unnat sig under den ovanligt långa perioden av högkonjunktur. Nu finns det mindre kvar i plånboken, och konsumtionen måste minska. Eller? 

Förra året rapporterades det om hur alltfler handlar second hand när ekonomin stramades åt. Att köpa saker som redan använts är både billigare och bättre ur ett hållbarhetsperspektiv än att konsumera nyproducerat. Men är det verkligen så enkelt? Räcker det att byta H&M mot Stadsmissionen för att vara en miljöhjälte? Eller måste svenskarna mer förändra sitt konsumtionsmönster för gott, för att lösa klimatkrisen? Vem är det som ska betala för utsläppen?

 

Naturvårdsverket gav förra året ut en rapport om hållbara konsumtionsmönster. Där analyserades olika konsumtionsval utifrån sin miljöpåverkan. Rapporten drar den inte helt oväntade slutsatsen att begagnade produkter har lägre miljöpåverkan. Vad som däremot kan framstå som mer överraskande är att den indirekta miljöpåverkan av second hand-konsumtion inte nödvändigtvis var lägre. Begagnade prylar är billigare. Det lämnar ett större ekonomiskt utrymme än att köpa nytt. Vad man gör med pengarna som blir över är avgörande för om second hand-köp faktiskt minskar ens koldioxidavtryck. Det bästa är att köpa begagnat samtidigt som man minskar sin totala konsumtionsvolym, sett ur ett klimatperspektiv.

 

Att svenskarna nu strömmar till de olika second hand-tjänsterna när de har mindre pengar talar för att vi vill upprätthålla samma konsumtionsnivå som tidigare. Utrymme frigörs för att konsumera mer eller i samma takt som tidigare. Naturvårdsverket har också rapporterat om att textilkonsumtionen har ökat i Sverige efter pandemin. Genomsnittssvensken köper alltså saker i en takt som på det stora hela påverkar miljön. Spelar det någon roll? 

 

Problemet med den enskildes konsumtion är vad den består av, inte att den sker. Att tröjan som man köper produceras med hjälp av oljeaggregat och sedan fraktas med fossila drivmedel är vad som gett den sin negativa klimatpåverkan, i första hand. När utsläppen från produktion och transport beskattas, alltså prissätts, då ökar drivkrafterna att få ned utsläppen. Att EU:s utsläppshandel inkluderar allt fler sektorer ger oss en rättvis prissättning av koldioxid. Fordonsflottan går alltmer mot elektrifiering.

Det finns fortfarande skäl att ur andra perspektiv ifrågasätta en hög konsumtionsnivå. Bomullstillverkning kräver stora mängder vatten och påverkar miljön negativt. Detta kan vara skäl att förändra sin konsumtion av nya varor, men en beteendeförändring hos den enskilde kan inte på långa vägar påverka utsläppen av växthusgaser på samma sätt som de företag som står för de faktiska utsläppen. Vår individuella konsumtion är en sak, de mer avgörande förändringarna sker i företagens produktion och transporter.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa