Vi kommer över tid att bli bättre på att producera mycket el på ett hållbart sätt och i slutänden gärna på helt förnybar grund. Risken för skarpa prissvängningar ingår. När kölden slår till blir det dyrt – i Sverige och i vår omedelbara närhet. Elskatten och momsen gör sitt till när förbrukningen skjuter i höjden. En månad med hög efterfrågan på energi har nu gett kostnader som kan vara svåra för ett normalhushåll att ha beredskap för. Det gäller även för hushåll som tidigare har investerat i att effektivisera sin elanvändning.
Skatten på el ger värdefulla intäkter till statskassan, men ett högt elpris driver också på för mer energisnål utveckling. Det kan tyckas surt att efterfrågan på el i vårt närområde gör att priset på den inhemskt producerade energin skjuter i höjden. Samtidigt behöver vi ha ett system för utbyte av producerad energi, även om Sverige oftast exporterar mer el än vi importerar.
Vi är uppe i en stor förändringsprocess, i slutänden till något bättre för alla. Men det sliter. Vid sidan om debatten om hur den inhemska elen ska produceras, bör det funderas på hur snabba och/eller svåra prisuppgångar kan lindras. Marknaden sätter priset, men skatten äger politiken. Behöver elskatten komma med ett slags konsumentskydd där skattesatsen i extremfall kan variera? Eller ska det vara upp till varje regering att som nu komma med tillfälliga kompensationspaket?
Omställningen är beroende av folkligt stöd. De flesta är i dag medvetna om behovet att göra vad man kan för att begränsa sina energikostnader. Efterfrågan på såväl värmepumpar som solceller ökar. Själv är bäste dräng, åtminstone till en viss gräns. Mer allmänt är dock att pengar som inte behöver läggas på elräkningen kan gå till annat. Inte bara för hushållen, utan också för företag, kommuner, regioner och stat.