En tydlig effekt av covid-epidemin är en ökad skepsis mot trängsel. Så nära får ingen gå.
Där vi inte kan skydda oss med avstånd, hur ska vi göra då? Frågan om munskydd har varit oväntat laddad. Detta är ett av flera ämnen under smittskyddsarbetet mot covid-19 som snabbt kom att bli polariserat. Alla ska ha munskydd jämt eller aldrig. Inga mellanting accepteras! Antingen gör myndigheterna allt fel eller aldrig fel. Antingen ska profilerade experter som statsepidemiologen Anders Tegnell hyllas bortom alla gränser eller avfärdas som charlatan. Antingen ska aktiv smittspårning vara absolut nödvändigt eller helt meningslöst.
De vettigaste svaren på dessa polariserade ämnen noterar att det mesta beror på sammanhang, behov och situation. Utom det där med Tegnell – ett drev med dyrkande personkult eller drypande hatflöde verkar vara svårt att motverka i vår tid. Kommunikation via sociala medier försvåras av att nyanser sällan går fram, drastiska budskap med hög klickbarhet går före. Inte heller nyhetsmedierna har konsekvent lyckats visa på nyanserna i det som diskuteras, men det tar sig så sakteliga.
Medvetenheten om riskerna med det folktäta bör ha landat hos de flesta. Trängseln går inte alltid att undvika. Då krävs andra strategier. Ett exempel är kollektivtrafiken. I såväl Norge (Oslo samt arbetsmarknadsregionen Inre Östfold) som Danmark gäller munskyddskrav i kollektivtrafiken sedan mitten av augusti. I Danmark framhöll regeringen också att kravet på munskydd ska ses som ett komplement till de grundläggande kraven på social distansering och god handhygien. I Sverige är det mer myndigheternas beslut som styr, inte regeringen.
Genom att öka transportkapaciteten, med fler platser och fler fordon – och köra turer med fler tomma säten – kan kollektivtrafiken göra sitt till för att minska risken för trängsel. Färre behöver då känna sig tvingade att ta bilen varje dag. Om extraturer, extravagnar och extrabussar inte räcker till, då borde också krav på munskydd lyftas in.
Det kan mycket väl vara så att smittskyddsinsatserna även leder till mer permanenta förändringar i vår vardag. I tisdags talade Folkhälsmyndighetens generaldirektör Johan Carlsson om att ”organisera bort trängseln”. Statsepidemiologen Anders Tegnell fyllde på med behovet att mer generellt motverka det tättpackade i framtida kollektivtrafik. Munskydd kan, noterade han möjligen motvilligt, fylla funktioner i vissa lokala situationer.
Det är en viktig nyansering. Bara för att den största risken för smittspridning är i hemmet och arbetsplatsen betyder inte det att munskydd är meningslösa i trånga offentliga miljöer. Tegnell pekar på att munskydd har en pedagogisk effekt, att det ökar uppmärksamheten på andra restriktioner. Inte bara, men även. Det är värt att testa och se om eller hur det fungerar.