Integration kan inte beordras fram. Men den kan stimuleras fram.
Till stora delar är den integration som sker följden av mänskliga möten i vardagen, där olikheter möts och påverkar varandra. En viktig del kan och bör ske redan i förskola och skola. Uppväxten ger bästa möjliga utrymme att för nya intryck på ett sätt som vuxenlivet har svårare att ge. Men även vuxna behöver sociala verktyg för att bryta sig ur segregerade bostadsmiljöer och andra sammanhang där likar bara umgås med likar. Det är nyttigt för alla.
Den kanske snabbaste integrationen som relativt ny i ett samhälle går oftast att få på jobbet. Där vi lär oss samverka, samarbeta och ta intryck av andras kompetenser och egenskaper som ett normalläge. Dessutom får vi lön för mödan. Men denna sfär – arbetsmarknaden – är inte lika lätt tillgänglig för alla. Det är ett samhällsproblem.
Den som har svårt att ta klivet in på arbetsmarknaden hamnar utanför på flera sätt. Över tid blir detta allt svårare att bryta, vi talar om långvarigt utanförskap.
Det är inte alla yrkesområden som kan erbjuda tillräckligt förlåtande förutsättningar för den som behöver jobb och samtidigt lär sig svenska och nya sociala sammanhang. Därför måste det ibland till skattefinansierade åtgärder för att stötta nytänkande, pröva annorlunda grepp och finna nya sociala smörjmedel. Exempelvis kan en utbildning inom det som kallas vårdnära service få dubbel effekt. I första hand är detta till för att förbättra vården och dess olika arbetsuppgifter, men det kan också ge utrymme för den som precis har lärt sig svenska och behöver jobb.
På senaste mötet med kommunstyrelsen i Nyköping klubbades jämförelsevis stora satsningar på integrationsinsatser för åren 2023 och 2024. 7,6 miljoner läggs på jobb- och företagande-satsningar samt en mer specifik ungdomssatsning, kallad Ungdomsstad. I grund och botten är detta pengar som kommer från Migrationsverket för etablering och introduktion av nyanlända. Den målbilden har att uppfyllas.
Föreningen Yalla Nyköping, som har ett så kallat Idéburet Offentligt Partnerskap med kommunen, har till uppgift att öka möjligheterna för utrikesfödda kvinnor att inkluderas i en bredare samhällsgemenskap och på arbetsmarknaden. Det handlar om utrikesfödda kvinnor som är arbetslösa och får eller riskerar att behöva försörjningsstöd, samt personer med behov av arbetsträning. När det lyckas kan detta också få en jämställdhetseffekt, eftersom egen inkomst och eget yrke ofta förändrar vardagens dynamik, i stort och smått. Totalt satsas det närmare två miljoner fram till 2024.
En och en halv miljon satsas på så kallade gröna jobb inom Tekniska divisionen i Nyköpings kommun. Den som står långt ifrån arbetsmarknaden får, med handledarstöd, chansen att arbeta med främst skötsel av parker och torg. Även integrationssamarbetet mellan kommunen och Nyföretagarcentrum får en fortsättning. Fler med utländsk bakgrund får hjälp att inte bara starta eget, utan också med ett mer långsiktigt hållbart perspektiv.
Det är annars lätt att gnälla och peka på problem med segregerade miljöer, om arbetslöshet och utanförskap. Men det som räknas är vad som faktiskt görs. Att bryta med bidragsberoende och öka möjligheterna till egen försörjning kan bistås med skattemedel. Varje gång det lyckas gör det stor skillnad både för individen och den kommunala ekonomin. På sista raden är det ett stort plus för samhället i stort.