Det borde egentligen vara enkelt. Pandemin har visat att ett eget hus med trädgård är efterfrågat. Villapriserna har ökat med över 11 procent i länet under perioden mars-maj. Under juni månad steg villapriserna med 2 procent i riket. Bara på Gotland och i Blekinge är marknaden hetare. Samtidigt har villan i många årtionden varit det mest önskade boendet i Sverige. Ett hus för småfolket manifesterades genom egnahemsrörelsen. En folkrörelse för att man skulle kunna äga sitt eget boende. De egna hemmen skulle också motverka emigrationen till Amerika som åderlät Sverige på befolkning. 1904 kom statligt lån för första gången till familjer som ville bygga sitt eget hus, kommuner som Stockholm och Göteborg sköt till med billig mark. Byggföretagen skapade modulhus som ägaren kunde montera ihop själv och med tiden som erbjöd staten lån på 90 procent. Att det var en satsning för det som idag skulle kallas för ”vanliga löntagare” illustrerades av att i exempelvis Stockholm fanns en övre inkomstgräns för att kunna få stå i ”självbyggarkön”.
Det här berättas i boken Villaboendets idéer av Lars Anders Johansson som getts ut av Villaägarna. Just villaboendets idéer, när fler arbetsgivare även efter pandemin kommer att erbjuda hemarbete, är attraktivare än på länge. En veranda att flytta ut kontoret till på soliga dagar, ett extra rum som kontor och högre livskvalitet när resande till och från jobbet minskar. En grönskande trädgårdsstad med utrymme och utan trängsel står i kontrast mot betongstadens trängsel, jäkt och sårbarhet. Vilket pandemitiderna gjort så tydligt.
Kombinerat med solceller blir villan också självförsörjande på el och minskar samhällets sårbarhet. Villor som byggs i trä binder också koldioxid, effekten vid bygge med trästomme är ungefär 50 procent jämfört hus som byggs med en betongstomme.
De bostadssociala och integrationsmässiga effekterna av en ny egnahemsrörelse ska inte underskattas. Det finns goda argument för vänster såväl för liberaler och konservativa att bejaka villabyggandet.
Nyköping som i dag fördelar sina omkring 25 000 hushåll på nästan 10 000 villor, mer än 9000 hyresrätter och nästan 7500 bostadsrätter skulle kunna vara en kommun som går före.
För att det ska ske behövs egentligen bara en kommunal vilja och mod att överge förtätningsidén och inte lockas till storskaliga projekt och bandklippning med stora byggbolag. Nyköping kunde i stället tillhandahålla kommunal mark billigt för att bygga egna hem. Även om den kortsiktiga intäkten för markförsäljning blir lägre jämfört med att sälja till bolag som ska bygga bostadsrätter i höga hus så kommer kommunen att få igen pengarna över tid.
Villan borde vara det självklara valet för en kommun som vill öka sin attraktionskraft och ha en hållbar framtidsplanering. Nyköping kan ta ledningen genom att prioritera tomtmark till egnahemsbyggen i väntan på riksdagspolitikerna gör det attraktivare att bygga eget. Varför inte lova 300 nya villatomter varje år resten av årtiondet, det skulle ta hand om tillväxtmålet om 700 personer per år fram till 2030.