Skolresultaten i Nyköpings kommun
I backspelen ser Nyköpings skolpolitiker ett antal saker som borde ha gjorts annorlunda när den sammanslagna kommunala högstadieskolan byggdes upp och formades. Idén med att slå ihop de fyra kommunala högstadieskolorna till en stor enhet byggde på goda ambitioner. Huvudmålet var bättre skolresultat i kommunen som helhet. När gällde just det stora högstadiet var syftet också att minska en segregation som de fyra tidigare enheterna speglade, en följd av närhetsprincipen. Vi talar då inte bara om segregation kopplat till invandring, utan även om snittinkomster och utbildningsbakgrund i hemmen.
När Nyköpings partier – i en stor och bred politisk samsyn, valde att göra om skolstrukturen 2009-2010 var högstadieskolan den mest uppmärksammade förändringen, Nyköpingsmodellen. Centerpartiet, som i dag styr kommunen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet, stod vid sidan av, i protest mot nedskärningar för landsbygdsskolorna.
Den nya högstadieskolan hyllades för sin idé, som en succé redan i tanken. Än mer så när migration och integration fick stor rikspolitisk uppmärksamhet. Skolan fick priser och lyftes fram, för det som var målet. Det var orättvist mot dem som hade att göra verkstad av den goda tanken. Att få pris för något som knappt ens påbörjats blev till en svårartad fälla.
Jag har skrivit detta tidigare och upprepar det därför. Det är svårt att vara neutral som förälder i den här frågan. Jag har haft barn på Nyköpings högstadium i sex års tid, skolan har förändrats och en hel del har justerats över tid. Under dessa år har många fått en bra skolgång. Upplägget med två skolenheter – Alpha och Omega – har gjort att den stora skolan inte har upplevts som fullt så stor. Vad klasskompisarna heter eller vad föräldrarna gör var ingen jättegrej för eleverna, men sammansättningen påverkar helheter sett till vilka som behöver extra hjälp eller särskilda insatser. Vilket i sin tur kräver kompenserande resurser.
Nyköpings högstadium har baktalats på ett orättvist sätt och även utsatts för främlingsfientlig svartmålning i sociala medier. Men skolan har också brottats med faktiska problem och behövt agera på detta. Just oron för oordning har säkert påverkat fler familjers skolval än en irrationell "rädsla" för elever födda utomlands – ja, eller i Brandkärr. Friskolornas utbud av platser har också ökat. Allt spelar in.
Nu finns det skäl att följa upp den kritik som riktats mot arbetsmiljön för Nyköpings högstadiums personal. Om det blir svårt att göra ett bra jobb som lärare, då förlorar hela skolan kraft och kompetens.
Det är samtidigt alltför lätt att göra den kommunala högstadieskolan och friskolorna till motpoler, där bara ena sidan kan "vinna". Kom då ihåg att skolreformen gjordes för att skolresultaten i kommunen överlag var under riksgenomsnittet. Om Nyköping ska vara en bra skolkommun måste de kommunala och friskolorna hålla god kvalitet gemensamt. Samtidigt. Det var åtminstone politikens mål.
Alla elever har rätt till en bra skola. Breda tag för elever med mer svaga socioekonomiska förutsättningar måste till. Friskolorna kan inte sättas på svältkost för att "öka attraktiviteten" i det kommunala. Däremot krävs ett antal strukturella reformer – inte minst vad gäller köer/antagningssystem och rimlig resurstilldelning utifrån ansvarsskillnader/elevbehov.
Det finns en bred flora av högstadieskolor i Nyköping, men de har att prestera bättre gemensamt.
