Den som döms till ett fängelsestraff i Sverige kan i dag undvika att sitta av det straffet så länge hen håller sig borta länge nog. Kriminalvården presenterar varje år siffror på hur många som är efterlysta helt enkelt för att de aldrig dök upp för att avtjäna sitt straff och siffran för 2020 ligger ganska konstant sedan 2019, på runt 700 personer per år, runt om i Sverige (SR, 27/6).
Det finns brott som i Sverige i dag inte har någon sluttid för när det automatiskt skrivs av, så kallad preskriptionstid, som mord. För enklare brott däremot kan man undvika straff genom att helt enkelt gömma sig för polisen. Den som döms för ett brott har 75 dagar på sig att infinna sig på den anstalt eller det fängelse där man ska avtjäna straffet. Dyker personen inte upp blir denna efterlyst. Lyckas hen dock hålla sig borta under den tid som preskriptionstiden pågår så kan hen sedan komma tillbaka till samhället utan att behövt sitta av en enda dag av sitt straff. Den kortaste tiden en dömd brottslig kan behöva gömma sig är två år, vilket förekommer när det gäller ringare brott som narkotikabrott.
Det här är en väldigt märklig ordning i det svenska rättssystemet. Att gömma sig från att avtjäna sitt straff är nämligen inte i sig straffbart, i stället slipper man straffet helt om man gömmer sig i några år. Vilket ju knappast är i linje med den allmänna rättsuppfattningen. När vi som samhälle dömer en person för ett brott till ett fängelsestraff så är ju hela poängen att denna brottsling också ska avtjäna det straffet.
Förutom att det intuitivt är märkligt att vi har denna ordning, så blir det en del av en problematisk helhetsbild över vår oförmåga som samhälle att bekämpa organiserad brottslighet. För visst finns det ”vanliga” svenskar som begår ett brott, där det i sig kommer vara svårt för denna att hålla sig gömd och därmed borta från sitt vanliga liv. Men många som döms till brott i Sverige i dag, särskilt vid upprepade tillfällen, är inga vanliga Svenssons utan personer med brottslighet och kriminalitet som livsstil. För dem är det en del av deras vardag att hålla sig undan rättvisan och att begå brott systematiskt.
Dessa personer samlar på sig långa brottsregister men kan ändå fortsätta med mycket av sin livsstil, vilket ofta är en plåga för samhällen och individer i deras närhet, eftersom att vårt rättssystem inte har bra verktyg för att handskas med dem. De kan bo hos någon släkting utomlands eller på annan ort i två år för att enskilda brott ska skrivas av, och de kan fortsätta begå ringa brott flera gånger om utan att få hårdare påföljd.
Det handlar helt enkelt om individer som lärt sig kapa vårt system genom att hitta kryphål som de systematiskt utnyttjar för att kunna fortsätta sina kriminella liv. Samhället saknar verktyg för att hålla dem inspärrade i längre sammanhållna perioder, vilket är viktigt för att få bort dem från gatorna och sätta stopp för deras möjlighet att plåga sin omgivning.
Att det inte i sig är straffbart att hålla sig undan rättvisan, och att ditt brott kan avskrivas utan att du suttit av en enda dag av ditt fängelsestraff, är orimligt. Både för att dagens system helt enkelt inte är rättvist och för att det underlättar för den organiserade brottsligheten. Därför bör lagen omprövas.