”Glöden bland landets krögare och restaurangägare börjar sakta men säkert släckas”, skriver Mattias Andersson och Mats Eriksson från Småföretagarnas riksförbund i ett svavelosande debattinlägg (Expressen 13/12).
De går till attack mot korttidspermitteringarna, som har varit regeringens främsta verktyg för att hålla arbetslösheten nere under coronakrisen.
Problemet med permitteringarna är att en anställd som är permitterad 60 procent av sin arbetstid får mer än dubbelt så hög timlön efter skatt som i vanliga fall. Samtidigt måste arbetsgivare fortfarande betala arbetsgivaravgifter till staten.
Det gör permitteringarna särskilt dåligt anpassade för exempelvis restauranger, som är belagda med begränsningar som förbudet mot alkoholservering efter klockan 22. Krögare som tappat nästan all sin omsättning kan, på grund av permitteringarnas utformning och pandemirestriktionerna, stå med lönekostnader som är större än deras intäkter. Förr eller senare kommer det att innebära en konkursvåg och restaurangfattigare städer.
I början av pandemin var breda, generella stöd som korttidspermitteringarna motiverade. I mars och april fanns det en poäng med att försöka rädda så många jobb som möjligt, så att företag som var långsiktigt livskraftiga skulle överleva.
Nu är läget annorlunda. Det statliga Konjunkturinstitutets Barometerindikator, som sammanväger statistik om den ekonomiska utvecklingen, har stigit varje månad sedan april.
Tillverkningsindustrin har stärkts och exporten har kommit igång igen. Data över kortköp visar att försäljningen av hemelektronik och livsmedel är större än vid samma tid förra året, medan utgifterna för hotell- och restaurangbesök är betydligt mindre än i fjol.
Början av pandemin drabbade allt och alla, men nu är utvecklingen delad mellan olika branscher. Därför är det dags för en kursändring av den ekonomiska politiken.
Konjunkturinstitutet menar att regeringen redan nu i december kunde ha sänkt permitteringarnas ersättningsnivå så att den ligger närmare a-kassans. En annan möjlighet är att kombinera permitteringar med krav på vidareutbildning, för att se till så att fler har de kompetenser som kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden framöver.
För krögare behövs däremot särskilda stöd. Det går inte dåligt för dem för att de inte har klarat av en strukturomvandling, utan för att staten genom pandemirestriktionerna har krympt efterfrågan.
En enkel åtgärd skulle vara att utöka serveringstillståndet så att alkohol kan säljas med hämtmat. Det skulle stärka den ekonomiska uthålligheten i branschen, även om det inte räddar alla restauranger.
Den bästa krismedicinen av alla är dock att vaccineringarna kommer igång snabbt. Misslyckas regeringen och regionerna med det står både människors liv och försörjning på spel.