Det rör sig fort nu. Alltfler stora investerare runt om i världen har börjat använda en policy om att tvinga de företag de äger att jobba mer med hållbarhet.
Tidigare i januari hölls det stora mötet World Economic Forum i Davos, där politiker och höjdare från näringslivet samlas och diskuterar stora frågor. På årets möte var klimatet ett extremt närvarande ämne. Olika risker relaterade till klimatet utgjorde i år hela topp fem-listan över mänsklighetens största hot, en lista som tas fram till mötet varje år.
Ett fundamentalt skifte håller på att ske – och sannolikheten är hög att det kommer hända många saker på kort tid inom miljö- och klimatområdet.
Sverige vill spela en viktig roll i detta skifte och därför har regeringen antagit sitt mål om att bli helt ”klimatneutrala” till 2045 och i onsdags överlämnades en ny utredning till regeringen om hur detta mål ska kunna uppnås.
Som vi tidigare har tagit upp på denna ledarsida så finns det två vägar att gå. Den en är att förhindra att mer utsläpp sker, den andra är att motverka utsläpp som redan har skett genom att ta upp koldioxid. Vi bör vara försiktiga med att se dessa två alternativ som mer eller mindre moraliska och låta detta styra vårt omdöme. Det viktigaste nu är att vi bekämpar alla utsläpp. För vi kommer aldrig helt att komma ifrån att vissa utsläpp sker.
I nuläget siktar regeringen på att spara in 85 procent av den totala minskningen och motverka 15 procent.
In kliver alltså den nya utredningen om hur detta ska gå till. Det var generaldirektören för Statens geotekniska institut som 2018 fick i uppdrag av miljöministern att utreda hur Sverige ska bli så kallat ”klimatneutralt”. Den utredningen är nu färdig. Enligt förhandsinformationen kommer fokus för hur vi minskar redan skedda utsläpp handla om tekniken Carbon Capture. Den tekniken suger ut koldioxid vid exempelvis förbränning och gör det möjlig att lagra i fast form, på exempelvis havsbotten. Ett antal forskare skrev om detta och dess lönsamhet i Sverige nyligen. Den nya rapporten menar att det finns potential för att spara 10 miljoner ton koldioxid per år med tekniken i Sverige.
I takt med att krismedvetenheten kring utsläppen ökar blir kalkylen för att inte släppa ut koldioxid allt bättre. Bolaget Stockholm Exergi har en egen testanläggning igång. Huruvida vi kommer hinna ha satt upp Carbon Capture och annan ny miljöteknik snabbt nog för att möta våra egna mål, det kommer nu i mångt och mycket vara beroende på om Sverige är berett att förbättra sina tillståndsprocesser.
Det svenska näringslivet måste gå igenom bland de längsta processerna i världen när man vill bygga en ny anläggning, fabrik eller liknande. Om vi ska ha kvar dessa regler så kommer det inte finnas någon svensk Carbon Capture-anläggning i bruk förrän om 24-30 år. Nya gruvor till batteritillverkning kan ta lika lång tid.
Frågan måste ställas till svenska politiker: Är ni beredda att ändra på regelverket för att vi ska kunna nå klimatmålen? Det kan komma att behövas om vi ska hinna i tid.