En viktig faktor i matpriset är hur stor andel av hushållens utgifter som går till detta. Där har svenskarna faktiskt en något mindre kostnadsbörda än andra. Bland EU-länderna lägger fransmän, rumäner, spanjorer, polacker och många fler en större andel av hushållsutgifterna på mat än vad svenskarna gör. Bara Tyskland, Luxemburg, Danmark, Finland och Österrike har en lägre andel matkostnader för hushållen.
Det är klokt att komma ihåg. Trots att de svenska matpriserna i sig är högre än genomsnittet i EU. Detta påverkas i sin tur av skatter och avgifter liksom kostnaderna för matproduktion och distribution.
Detta sagt är det förstås så att lokal konsumentinformation är bra. Granskningar av prisutvecklingen typ undersökningar som PRO gör eller som vi på SN gjorde på egen hand, gör nytta. Det visar på marginalskillnader mellan butiker. Att vi har pratat mycket om priset på livsmedel den senaste tiden handlar framförallt om andra saker.
De senaste årens kraftigt stigande inflation och räntor, samt en svag svensk krona spelar stor roll. Rysslands brutala invasion av Ukraina har bland annat pressat upp priserna på olja och gas. Det driver upp kostnaderna för energi och för jordbrukets insatsvaror, som mineralgödsel och foder. Lägg därtill de nu växande hotbilderna mot godstransporter i och kring Suezkanalen.
Svenska prisnivåer handlar också om den svenska kronan.
”En förklaring till prisuppgången i Sverige som har förts fram är att den svenska kronans försvagning i förhållande till euron. Ungefär hälften av livsmedlen som konsumeras utgörs av import och en del insatsvaror för den svenska livsmedelsproduktionen är också importerade”, skriver Konkurrensverket om konkurrensen i livsmedelskedjan.
Jämförelserna blir därför knepigare med andra länder som har den mer stabila euron eller den egna valutan knuten till euron.
Försäljningen av livsmedel minskade något under 2022, men trots det ökade intäkterna för branschen. Priserna ökade. Det gjorde också att statens skatteintäkter från mathandeln via momsen växte. Staten och regeringen har samtidigt drivit på kostnaderna för livsmedelshandlarna genom höjda arbetsgivaravgifter för att ha unga anställda.
Just konkurrensen i livsmedelshandeln är förstås en viktig faktor sett till just den svenska prisutvecklingen. Ett fåtal dominerande aktörer kommer med en ständig risk för oligopol-tendenser och försvagad prispress. Det har inte minst Konsumentverket i uppdrag att hålla ögonen på.
Det är bra att livsmedelshandeln inte kan höja priserna hur som helst, utan att tvingas motivera varför. Men var sunt skeptisk när det börjar skällas på handlarna. Det är inte så enkelt.