Sveriges elbehov fortsätter att öka i takt med att samhället elektrifieras och allt flera stora industrier satsar på att ersätta kol och gas med el. Samtidigt har en rad politiska beslut under flera decennier försämrat kärnkraftens konkurrenskraft, vilket lett till att ett flertal reaktorer stängts ner. Det är en kalkyl som får allt svårare att gå ihop.
Ett av de kraftslag som vuxit mest på senare år är vindkraften. Enligt Energiföretagen stod den i början på detta år för runt 20 procent av vår elproduktion. På bara tio år har det byggts tusentals nya vindkraftverk runt om i landet. Sverige har långa sträckor av blåsig kust vilket, är gynnsamt för vindkraft. Den har även fördelen av att vara helt fossilfri och inte kräva något annat än vädret för att fungera.
Det finns dock några tydliga nackdelar med vindkraft. Dels det rent tekniska: det är väderberoende, variabel elproduktion som behöver balanseras med andra typer av energi. Dels har vindkraftsparker ofta en stor inverkan på sin omgivning. Vindkraftverk är stora, de bullrar och stör, och uppfattas som fula när de bryter horisonten vid fjäll, hav och åkrar.
Alla typer av energiproduktion har sina för och nackdelar, det är inget unik för vindkraft. Men vindkraftens nackdel är att den är ovanligt påverkande på sin direkta närmiljö, för de människor som bor och driver verksamhet där. Det här märks i den mobilisering som finns mot ny vindkraft. Enligt Energimyndigheten (27/3) är det en stor del av alla nya vindkraftverk som stoppas av det kommunala vetot, det vill säga att kommuner när som helst under en process för att bygga vindkraft kan säga nej och avbryta projektet.
Det har fått både Socialdemokraterna och Centerpartiet att ställa sig positiva till förslag om att ersätta kommuner som tillåter nya byggen av vindkraft genom särskilda bidrag, så som exempelvis Norge gör.
Men en sådan modell kommer inte nödvändigtvis att träffa rätt. För det är egentligen inte kommunen som är motståndare till vindkraften utan de privatpersoner vars mark och fastigheter riskerar att kraftigt tappa i värde. I en debattartikel i Expressen (27/3) skriver Villaägarnas Riksförbund om frågan och lyfter fram siffran 20 procent lägre värde på alla fastigheter som ligger inom två kilometer från vindkraftverk.
Frågan är nu hur vi kommer vidare. Politiska förslag om ett avskaffat kommunalt veto skulle med all sannolikhet göra frågan ännu mer laddad och skapa än mer ilska och motstånd. Samtidigt vet vi att vi behöver mer elproduktion, och den pågående ryska invasionen av Ukraina visar varför vi inte kan förlita oss på fossil energi från diktaturer. Någon typ av ersättning till markägare vars fastigheter blir mindre värda är ett förslag att fundera över. Den havsbaserade vindkraften bör också byggas ut. Men ytterst bör vi inte förlita oss på att vindkraften kan byggas ut i den omfattning som skulle behövas för att täcka elbehovet.