Att vara sjuk kostar, både för individen och för samhället. Därför är det viktigt att vi försöker förstå sjukskrivningarna, för att lära oss om vi kan motverka dem, och i så fall hur. Försäkringsbolaget Skandia har gjort en egen undersökning om sjukskrivningarna. Rapporten innehåller många intressanta uppgifter (DN 18/1). Samhällskostnaden – förutom själva sjukpenningen och den vård som den sjukskrivna behöver – är 66 miljarder om året, en ökning från 59 miljarder 2015.
Totalt i Sverige är antalet sjukskrivna personer under en viss månad någonstans mellan 150 000 och 200 000 personer enligt Försäkringskassan. Bakom den siffran döljer sig olika typer av sjukskrivningar, tillfälliga orsaker, som en rejäl förkylning utan långvarig påverkan på individen, eller problem som inte lika enkelt läker av sig själva och ofta innebär längre perioder borta från arbetsmarknaden. För den senare typen är psykisk ohälsa allt vanligare. Enligt Skandias undersökning beror 48 procent av alla sjukskrivningar på psykisk ohälsa. Andra mönster är att äldre personer oftare är sjukskrivna på grund av fysiska besvär, som rygg och leder, medan unga i mycket hög grad har problem med den psykiska hälsan. Kvinnor är mer sjukskrivna än män och även där oftare i psykiska diagnoser.
Sverige skiljer sig på vissa punkter från andra länder. Statistiken kan skilja sig åt ganska mycket mellan länder, eftersom vi mäter på olika sätt, men andra länder i Västeuropa är tillräckligt lika oss för att det ska vara meningsfullt att jämföra. Enligt en undersökning från Försäkringskassan ligger Sverige något över medel även för jämförbara länder. Framförallt gäller det för kvinnor, medan de svenska männens ohälsa är mer i linje med andra länder och varierar mindre.
Slutligen har Skandias rapport ytterligare intressant information gällande vad den psykiska ohälsan beror på. När bolaget har tittat på sin egen statistik över varför personer som söker hjälp på grund av psykiska besvär, så kommer ungefär hälften av problematiken från privata förhållanden. Någon i familjen är sjuk, ens partner vill skiljas och liknande.
Tillsammans visar detta på en rätt intressant bild av varför Sverige, men andra västländer också för den delen, har relativt stora problem med sjukskrivningar. Det är i hög grad psykisk ohälsa som gör att människor inte klarar av att jobba. Många av dessa är kvinnor, och ungefär hälften av dem blir sjuka på grund av problem i sitt privatliv.
Vi vet sedan tidigare att kvinnor tar mer ansvar för barn, vård av äldre släktingar och hushållsarbete. När detta kombineras med ett modernt arbetsliv med relativt höga krav på sådant som stresstålighet känner många att den mentala pressen blir för stor. Det kan säkert finnas en kultur av att det ”är okej” att sjukskriva sig i Sverige som påverkar. Men det faktum att svenska kvinnor har fått höra under decennier att de ska kunna arbeta lika mycket som män, samtidigt som de tar hand om hemmet, är också en del av förklaringen.
Höga sjukskrivningstal är med andra ord ytterligare en anledning att ompröva den hycklande iden om att svenska kvinnor inte ska behöva anlita någon hjälp med hem och barn samtidigt som de jobbar heltid. Få av oss fixar det, och kanske borde det på olika sätt avspegla sig lite mer i hur våra system för välfärd, Rut-tjänster och underhållsbidrag, för att nämna några, är utformade.