Rätten till värdefull hjälp förstörs av utbrett fusk

Flera färska rapporter varnar för utbrett fusk inom personlig assistans, främst i kombination med arbetskraftsinvandring. Det krävs åtgärder i snabb takt.

Ledare 6 april 2022 05:08
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I Södertälje i somras greps flera personer för att ha satt upp ett systematiskt fusk med personlig assistans. Ett antal brukare rapporterades ha något typ av funktionshinder, som inte fanns alls eller var lindrigare än påstått. Deras anhöriga startade en verksamhet där de anmäldes som personliga assistenter, men överrapporterade sedan hur mycket arbete som utfördes. Pengarna som kom in fördelades inom gruppen.

Det här är ett exempel på fusk med personlig assistans från det senaste året. I veckan kom både en ny rapport från Brå i frågan och en debattartikel av Leif Östling och Ann-Marie Begler och organisationen Kommissionen för skattenytta, som undersöker användandet av skattemedel. (30/3) 

Problembilden som de målar upp är tydlig. Det finns beräkningar på att felaktiga utbetalningar från välfärden sedan 2005 uppgår till 300 miljarder kronor. LSS är en av de främsta källorna till detta. Reformen som bland annat reglerar just vem och vilka som har rätt till personlig assistans infördes 1994 och hade då en budget på 3,3 miljarder per år. 2021 var den faktiska kostnaden 24 miljarder, en ökning på 700 procent över tid. 

Kostnadsökningen kan delvis förklaras med att fler personer i dag har ökade vårdbehov, eftersom sjukvården har blivit bättre och kan rädda fler vid såväl födsel som ålderdom och olyckor. Det gör att fler personer i samhället behöver mer assistans. Men ökningen kan inte bara förklaras med detta. 

 

En del av resurserna har också gått till att betala ut bidrag för fusk. Assistans som inte utförts alls eller där behov kraftigt har överdrivits. Östling och Begler konstaterar att systematiskt fusk i dag beräknas kosta runt 3,3 miljarder per år samt att just assistansersättning har blivit en viktig inkomstkälla för organiserad brottslighet. Rapporten från Brå konstaterar att den grova brottslighetens utnyttjande av assistans är den som är svårast att komma åt. 

En viktig koppling är den till arbetskraftsinvandring, vilket även förklaras i en sammanställning i Dagens Nyheter (7/2). Kombinationen av generös assistans, möjligheten att bilda ett assistansbolag som används för att ge vård till en anhörig samt möjligheten att ta in arbetskraft från tredje land som assistenter i dessa bolag, skapar en potentiellt destruktiv kombination. Familjer och släktnätverk kan samordna sig för att på felaktiga grunder få fler landsmän till Sverige och utbetalningar av skattemedel. De svagaste individerna i den konstellationen utnyttjas för att skapa försörjning till familjens överhuvud.  

Myndigheter och andra som undersökt frågan har länge varnat för problemet. Att det varit för enkelt att kunna fuska med ansökningar, särskilt i kombination med arbetskraftsinvandring. Vissa reformer har gjorts, men det har inte var tillräckligt.

 

Personlig assistans är en alltför viktig fråga för att lämna i händerna på kriminella krafter. Inblandade myndigheter, som Försäkringskassan, har tidigare gett förslag på hur reglerna kan ändras för att bekämpa fusket. Dessa förslag tål att prövas. 

Det finns ändringar som kan göras i exempelvis regelverket för arbetskraftsinvandring som gör att man försvårar för just dessa avarter utan att fungerande delar av systemet behöver drabbas. Sådana ändringar borde stå högst upp på politikernas priolistor. Det duger inte att personlig assistans läcker skattepengar år efter år, utan att seriösa försök görs av beslutsfattare för att åtgärda bristerna.


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa