Nu höjs lönegolvet vid arbetskraftsinvandring till 28 480 kronor i månaden. Men det är inte allt. Regeringens plan är att höja golvet till 100 procent av medianlönen, vilket skulle innebära ett lönekrav på 35 600 kronor för att få arbeta i Sverige. Ett krav som saknar motsvarighet i något kollektivavtal. Detta samtidigt som svensk ekonomi har låg tillväxt och halkar efter internationellt.
Regeringens politik sätter käppar i hjulet för företag och för Sveriges tillväxt. I det ekonomiska läge som Sverige befinner sig i idag borde regeringen med kraft agera för att öka tillväxten. I stället gör de helt tvärtom när de stramar åt arbetskraftsinvandringen.
Svenska företag, särskilt små och medelstora, har stora rekryteringsbehov. Inte minst under sommaren ökar många företags behov av arbetskraft. Det handlar bland annat om restaurangbranschen, de gröna näringarna och turistnäringen. Men trots det stora behovet av arbetskraft är rekryteringar svåra för många företag. Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät har över 70 procent av företag i Södermanlands län svårt att rekrytera.
Trots att arbetslösheten i Sverige är hög och trots att företag i första hand måste utannonsera sina rekryteringar inom den gemensamma marknaden lyckas inte företag att hitta rätt kompetens och tillräckligt med arbetskraft. Arbetskraftsinvandring är därför helt avgörande för att fylla företagens rekryteringsbehov. När lönekraven höjs blir det dock allt svårare för företag att få den kompetens de behöver. Företag har helt enkelt inte råd att betala denna lön. Enligt Almega kommer ett lönekrav på nästan 36 000 kronor i månaden att stänga ute arbetskraftsinvandrare i mer än hälften av alla yrken på arbetsmarknaden, även högt kvalificerade yrken i tjänstesektorn. Det är dåligt för företagare och för svensk tillväxt.
Inte minst har småföretagare reagerat på regeringens näringslivspolitik. I Småföretagarbarometern för 2024 anges tydligt att brist på lämplig arbetskraft fortfarande är ett av de största tillväxthindren, tillsammans med höga arbetskraftskostnader.
Regeringens förslag om höjt lönegolv har mött stark kritik under remissperioden. Kritiken kommer inte bara från näringslivsaktörer som Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket, utan även från flera fackförbund som SACO, TCO och Svenska ILO-kommittén, samt universitet som Lunds universitet och Chalmers. Även Diskrimineringsombudsmannen riktar kritik mot förslaget. Genom införandet av ett lönegolv som är högre än kollektivavtalen sätts den svenska lönesättningsmodellen ur spel, samtidigt som företag får allt svårare att rekrytera den kompetens de behöver.
Sveriges och Södermanlands ekonomi behöver mer tillväxt – inte mindre. Företags förmåga att anställa rätt kompetenser är avgörande för detta. Regeringens nuvarande politik är därför kontraproduktiv och försämrar Sveriges tillväxt. Regeringen borde tänka om – och slopa sin plan om ett ytterligare höjt lönegolv för arbetskraftsinvandring.