Nyårsserien, del 5, samhällsförändringar:
Valrörelsen 2022 var tyvärr raka motsatsen till det konstruktiva, det funktionella. Det var en gapig resa med plakat och populism, influencerspråk och identitetsmarkörer. Det slutade med en oförberedd regering och gråbleka ministrar som försöker ducka i direktsändning när rikoschetterna av den egna valrörelsen viner.
Nuläget är en följd av hur det politiska samtalet har förts under en lång tid av högkonjunktur. Väldigt lite har handlat om hur. Därför att detta hur är svårare än att lova att, trots att det faktiskt avgör om politisk vilja blir till resultat. Det är klart att det inte är så publikfriande att peka ut ett mål och sedan säga att hur måste utredas först och att det påverkar hur det blir. Men ingen kan ducka för funktion.
Det samhälle vi behöver är mer robust än i dag. Det samhälle vi behöver är inte heller det som vi hade i går. Politisk förändringskraft måste fokuseras på att forma framtiden, inte blicka mot det som var för 20, 30 eller 50 år sedan. Det är som gammal gröt. Det må ha smakat gott en gång. Det är viktigare än någonsin att säkra hur samhällslivet ska fungera i morgon.
Först och främst, vilket Patrik Oksanen lyfte på ledarplats häromdagen, har vi ett uppenbart behov av ett mer robust system för samhällsskydd. Ingen kan göra allt, men för att få till funktion måste alla samhällssäkrande uppdrag mer sömlöst kunna integreras med varandra. Det måste planeras, beredas, övas och styras.
Funktion är också det som saknas många gånger när många skriker i mun på varandra om hur något är. Det går igen i hur vi organiserar och utformar vår energipolitik inom en bredare europeisk gemenskap. Det gäller både produktion och överföringskapacitet. Det här går också igen i hur vi säkrar att skolan är den faktiska lärdomsplats som alla behöver. Ibland kan det innebära reträtter från tidigare lösningar som inte gjorde gav rätt effekt. Detsamma gäller brottsbekämpning och vardagsskydd.
Målet om ett mer hållbart samhälle kräver fler handfasta lösningar, trots att omsorg om miljö- och klimat har gjorts till en spottkopp i populistisk retorik. Pulserande städer behöver en landsbygd som känner sig sedd, utvecklingsbar och inte satt på undantag.
Listan kan göras lång. Väljarna behöver se politiker som levererar sådant som fungerar och bara rabblar inövade talepunkter. I mötet med det mer robusta tappar den ytliga populismen också genomslagskraft.
Det är närmare 50 år sedan vi såg en våg av samhällsförändrande stora investeringar, i de urbana bostadsvisionernas miljonprogram och villamattor. Det är sedan länge renoveringstid och uppdateringstid. Vattenläckorna, exempelvis, kan bara bli färre när ledningssystemet blir bättre – med de investeringar och justeringar av regelverk som länge inte har setts som akuta. Sociala problem i ensidigt byggda miljöer kan bara brytas med en bättre fungerande arbetslinje och ett mer fokuserat arbete mot utsatthet. För en trygghet för fler.
Det blir obekvämt och jobbigt, men nyttigt.
Inom sjukvården talas om mängden insatser som fått stå åt sidan i pandemitider. Vi hör också om behovet av bättre arbetsmiljöer, mer vettiga scheman och mer rimlig arbetsbelastning inom vården. Samtidigt ger oss tekniken stegvis mer utrymme att göra bättre och, förhoppningsvis, enklare. Det är något som haltar. Digital vård måste exempelvis kunna samspela bättre med den rent fysiska - på ett robust och kostnadseffektivt sätt.
Det är fullt rimligt att våra folkvalda är oense om hur något ska gå till eller är nödvändigt. Men en mer handfast diskussion i sak är så mycket vettigare, än tjatandet om vem som inte gjort vad för fem, tio, 20 eller 30 år sedan.
Vi behöver skapa ett mer robust samhälle, trots att Sverige ofta toppar mätningar av exempelvis livskvalitet. Därför att framtidens påfrestningar riskerar att bli svårare och mer komplicerade än de som redan är. Ibland krävs resurser, ibland smartare lösningar, ibland båda delarna.
Det här är den femte och avslutande delen i ledarsidans nyårsserie inför 2023. Tidigare delar har publicerats den 28 december, 29 december, 30 december och 31 december.