Den grupp som är tillsatt att utföra Socialdemokraternas valanalys börjar sin rapport med att påminna läsaren om att valåret 2022 var speciellt. Pandemin, ett brutalt anfallskrig från Ryssland mot Ukraina, rusande priser på el och drivmedel, en hög inflation. Och så de ständiga skjutningarna och brutala avrättningarna på svenska gator.┣@@Vilken upplevelse man därefter har av partiets valanalys beror på läsaren.
Den snälle, lätt socialdemokratiske läsaren, nickar åt det faktum att Socialdemokraternas näst sämsta valresultat ändå var ganska bra. Partiet hade faktiskt redan haft makten i åtta år och ökade trots detta sitt valresultat jämfört med 2018. Detta i en tid när högervindar blåst länge i hela Europa, när sociala mediers logik är riggat för arga unga män, när den mediala dagordningen premierar mäns frågor mer än kvinnors, när det politiska samtalet landar fel och motståndaren kommer med rena lögner (icke att förväxlas med socialdemokratiska lögner).┣Värst av allt: högern lyckades koppla energikris, nedmonterad kärnkraft och bensinpriset till politiska beslut – och i förlängningen till regeringen!
Den kritiske läsaren ser ett annat mönster. Den ser ett parti som förvisso växte, men som inte lyckades locka fler väljare från andra sidan blockgränsen än vad som rann dit. Den ser ett självgott parti som trodde att det skulle vara framgångsrikt med en svensk Hillary-kampanj. Magdalena Anderssons fantastiska CV och grundade socialdemokratiska värderingar skulle överskugga allt annat. Den kritiske läsaren ser ett parti som var totalt ovilligt att se sitt eget ansvar i uppkomna situationer, och hellre skyllde på andra partiers bildsättning och väljarnas oförmåga att skilja populistiska löften från genomförbar realism.
Socialdemokratiska förtroendevalda fick vid sina dörrknackningar gärna prata om att vårdköerna skulle kapas och tillgängligheten öka, men inte hur detta var tänkt att ske. Partiet ville ”vända på varje sten” för att bryta segregationen och bekämpa brottsligheten, och det var upp till väljaren att förstå att varje sten inte ska tolkas som alla stenar, utan förnuftiga, lämpliga stenar. Luddigt blev det. Förtroendeingivande var det inte.┣
Valanalysen är tydlig i sin slutsats att bristen på sakpolitiska förslag bidrog negativt till valresultatet. Men den slutsatsen göms bland andra förklaringsmodeller och omvärldsfaktorer.
Någonstans där undrar läsaren om inte Socialdemokraternas ambition som statsbärande parti bör vara en position där exempelvis krig, inflation och en tilltagande oro bland människor över den akuta privatekonomiska situationen inte försämrar partiets stöd. Där slutsatsen om att man inte uppfattades stå ”på vanligt folks sida” bör skrivas i versaler, snarare än som en randanteckning. Där mäns engagemang kring vissa frågor bör ses som en fingervisning om kommande politisk utveckling, snarare än att skapa ett läckande såll i väljarkåren.
Om man inte lyckas med detta kommer Socialdemokraterna snart omvandlas till Sveriges största kvinnoförbund.