Behovet av el i Sverige växer, det framgår tydligt av de senaste vintrarnas höga elpriser. Energimyndigheten bedömer att vi redan år 2035 kan behöva så mycket som en dubblad elproduktion.
Oavsett hur mycket av vilka energislag som kommer utgöra denna ökning kommer detta oundvikligen medföra en stor lokal miljöpåverkan på många platser. Vindkraftsparker, solkraftsparker och kraftvärmeanläggningar kommer behöva placeras på områden som tidigare kanske huserade orörda kustmiljöer, ängar eller skogar.
Det är uppenbart att det i många fall finns en intressekonflikt mellan nationell kraftproduktion och lokala angelägenheter,. Därför är det inte förvånande att det kommunala vetot, som ger kommunerna rätt att stoppa byggprojekt av miljöhänsyn, nyttjas flitigt i hela landet. 2021 fick bara 22 procent av alla planerade vindkraftverk tillstånd av kommunerna.
På en pressträff härom veckan meddelade klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari att regeringen har som mål att bygga nya kärnkraftsreaktorer. Kommunernas veto gäller också kärnkraft, även om regeringen har ett visst lagrum att trumfa det. Av den anledningen öppnade samma minister för att avskaffa vetorätten när det gäller just etablering av kärnkraft.
Medan det kan diskuteras ifall lokalpolitiker ska ha ett så betydande inflytande över beslut om etableringar som kan gynna hela landet kvarstår grundproblemet. Etableringarna är inte tillräckligt attraktiva för den lokala politiken. Ett bra sätt att ändra på detta vore att se till att energiproduktion får en direkt inverkan på den kommunala budgeten. Det kan göras genom att införa en elproduktionsskatt eller -premie på lokal nivå. Rimligtvis skulle en sådan skatt ersätta dagens statliga elskatt som redan läggs på elkundens faktura. På så sätt förflyttas skatteintäkter från staten till kommunerna.
Förutom att öka incitamenten för etableringar skulle en sådan skatt ge många andra fördelar. Det skulle bli en tillförlitlig inkomst för kommunerna. Detta är välkommet eftersom många av våra kommuner har en ansträngd ekonomi. Till skillnad från många av de statsbidrag som delas ut skulle inte intäkterna heller vara öronmärkta, utan kunna gå rakt in i kärnverksamhet eller inkomstskattesänkningar. Detta skulle dessutom gynna många kommuner i norra Sverige, vilka generellt har en svagare skattebas.
En viktig inkomst för många av Sveriges ekonomiskt svagare kommuner är det kommunala utjämningssystemet. Som tur är baseras ersättningsnivåerna endast på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomst. Därför skulle denna nya lokala skatt inte bidra till ett bortfall i utjämningsersättningar för de kommuner som får ett ökat skatteuttag. I stället blir det stärkta kommunala budgetar och bättre drivkrafter för ökad lokal kraftproduktion i ett läge där det behövs som mest.