I början av juli jagade närmare 250 jägare vildsvin i Södermanland, två nätter i rad. Under Vildsvinsnatta, som Lantbrukarnas Riksförbund och Svenska jägareförbundet står bakom, fälldes 89 vildsvin. Motsvarande 4000 portioner vildsvinskött kunde sedan levereras till offentliga måltider, exempelvis äldreboenden och skolor, i länet. 

Samverkan mellan berörda företagare och ansvarskännande jägarorganisationer är värdefullt i kampen mot viltskador. Detta sänder en bra signal, även om det förstås krävs många vildsvinsnätter för att motverka problemen i stort. 

LRF Södermanland har varit föredömligt aktivt i vildsvinsfrågan – och inte minst riktat krav mot länsstyrelsen och Naturvårdsverket att agera för att öka avskjutningen av vildsvin och förbättra viltförvaltningen. Vildsvinsskador är ett problem för svensk livsmedelsproduktion. Skadorna bedömts ge kostnader på över 1,1 miljarder per år. Detta inbegriper inte bara direkta skador i form av uppbökad mark, utan också av att lantbruksföretagarna tvingas anpassa odlingen efter vildsvinshotet. Enligt en LRF-enkät från 2020 har minst åtta av tio bönder i sju av landets 18 län vildsvinsskador på sina marker. 

De största kostnaderna för vildsvinens framfart finns i södra Sveriges skogsbygder, skriver Jordbruksaktuellt (15/2), vilket omfattar Småland, södra Östergötland, norra Blekinge och de östligaste delarna av Västergötland. Därefter kommer slättbygderna i Mellansverige, inklusive Södermanland.

En hårdare begränsning av vildsvinsstammen skulle inte bara välkomnas av jordbruket, utan garanterat också en hel del vanliga husägare. Ett mer beslutsamt agerande också från regeringens och myndigheternas sida för att värna svensk matproduktion mot viltskador är att önska.