Att arbeta som brottmålsadvokat ställer höga krav på integritet. Tyvärr lever inte alla upp till de höga kraven. “Jag har varit med om att klienter bett mig bryta mot yppandeförbudet, när jag sagt att jag inte vill göra det har de sagt namnet på en annan advokat som kan tänka sig göra det – och sedan begärt att byta. Men när rätten frågar om skälen till entledigandet kan jag ju inte uppge varför de velat byta ut mig, utan att bryta mot sekretessen.”

Orden är advokaten Kerstin Koortis (Aftonbladet 30/1) och hennes vittnesmål delas av andra. En pappa till en brottsmisstänkt berättar att han blivit uppringd av en advokat som uppmanade honom att förmå sonen att byta till just den advokaten. Denne lovade att kunna dela information från en medmisstänkt som satt häktad med fulla restriktioner. En annan, tidigare häktad person, berättar om hur han utlovats fördelar om han rekryterade klienter till sin advokat.

Flera av de advokater som har dragit in de största arvodena under de senaste åren är numera uteslutna ur samfundet, på grund av grova etiska övertramp och lagbrott. Den advokat som är öppen för att inte följa yrkesetiken kan vinna betydande fördelar, sett ur klientens perspektiv. Om man till exempel struntar i den negativa sanningsplikten, yppandeförbud och häktesrestriktioner kan man leverera ett bättre försvar än de advokater som följer regelverken. Mycket tyder på att gängkriminella känner till vilka dessa advokater är, och att det har börjat bli svårt att konkurrera om att förordnas i tyngre (och därmed mer inkomstbringande) mål – om man inte är villig att bryta mot reglerna.

Allvaret i detta kan knappast överskattas. Fler kriminella förblir på fri fot när berättelser kan göras upp på förhand, för att stämma överens med vad andra tilltalade i ett mål hävdar. På sikt riskerar vi också att få en situation med sämre advokater och sämre rättssäkerhet.
 

Att Advokatsamfundet nyligen (20/1) tillsatte en kommitté som bland annat ska utreda om särskilda kompetenskrav ska ställas på advokater som förordnas i större mål är därför på tiden. Den välrenommerade advokaten Johan Eriksson har länge förespråkat en sådan modell och en variant av ett sådant system finns bland annat i Storbritannien. Det vore ett nödvändigt, om än inte ett tillräckligt, steg för att premiera kompetens och få bort dem som slår sig fram genom regelbrott.