Facebookflödet scrollar förbi i telefonen. Blicken fastnar på en bild av Gnestas kommunalråd. I Strasbourg. 

Johan Rocklind (S) är en av de folkvalda som representerar Sverige och dess kommuner och  regioner vid Europarådets kongress. Rådet firar 70 år i år och har 47 medlemsstater. Det verkar för demokratiska värden, rättsstatens utveckling och mänskliga rättigheter. 

I vår tid finns det ofta en tendens att blicka bort från de stora sammanhangen. Hellre bygga murar än att skrida över gränser. Hellre hålla sig på hemmaplan och till sitt, än att försöka bidra till att andra får det bättre.

Det är värdefullt att lokala folkvalda då tar sig utrymme och ton i mötet med andra länder, för demokratin och dess funktionssätt. Under veckan i Strasbourg har diskuterats regionernas roll i att nå målen för hållbar utveckling och att forma Europas framtid, exempelvis. Men också ett utökat samarbete för demokratins bästa i Tunisien. Det är frågor som förenar, över gränser.

Det senaste valet i Turkiet har debatterats, liksom hur oberoende och oppositionella kandidater i Ryssland motarbetas och hindras från att ställa upp i val. Det är i ett sådant här sammanhang som repressiva regimer får möta verbalt motstånd och svälja ofta välförtjänt kritik för hur demokratiska processer och rättigheter undermineras eller ignoreras. Inget förändras över en natt, men förhoppningsvis steg för steg. 

Om vi inte ids att markera mot de stora problemen ökar risken att även väletablerade demokratier frestas att söka genvägar, när maktens intressen begränsas av individuella fri- och rättigheter. Fler stater, regioner och kommuner i Europa behöver åtnjuta fördelarna med demokratiska och folkvalda styren. Då kan vi samverka mer, till förmån för fler. Det må låta högtravande, men är en tung beståndsdel i arbetet för att få fler goda grannar och färre hotfulla.