Förra hösten släppte Nationellt underrättelsecentrum, som samlar ett dussintal myndigheter under sig, en myndighetsgemensam lägesbild av den organiserade brottsligheten. Ljuset riktades särskilt på brottslighet inom välfärden.
Att bidrag betalas ut felaktigt eller att ersättningar kan utnyttjas av kriminella är inga nya problem, men nu beskrevs brottsligheten i ordalag som omfattande och systemhotande.
När myndigheterna släppte en ny gemensam lägesbild inför den här hösten, fick vi en mer detaljerad inblick i hur systemhotande brottslighet kan se ut. Myndigheterna hade gjort en genomgång av en rad kriminella upplägg som avslöjats inom den assistansersättning som är avsedd för funktionsnedsatta med behov av personlig assistans.
Just den personliga assistansen är ett av de system som drabbats hårdast av fusk och oseriösa utförare. En förklaring är att det går att förskingra hyfsat stora belopp om man sätter i system att överdriva antalet arbetade timmar för personliga assistenter, alternativt inte utför någon assistans alls.
På ansvariga myndigheter som Försäkringskassan har man trappat upp kontrollerna, enligt utbegärda siffror och statistik för det senaste decenniet från myndighetens kontrollverksamhet.
Sedan 2010 har Försäkringskassan krävt 965 miljoner kronor i återkrav och skadestånd för felaktiga utbetalningar inom assistansersättningen. Nästan en tredjedel av den summan – 313 miljoner kronor – är från de första tio månaderna 2020. För tio år sedan ledde fyra procent av Försäkringskassans kontrollärenden till polisanmälan. I år ligger siffran på 27 procent.
Och det är inte bara inom assistansen som anmälningarna ökar. Sedan 2018 har antalet anmälda brott mot välfärdssystemen ökat med 60 procent, från 3 000 anmälningar till drygt 5 000 anmälningar i år, enligt ny statistik från polisen.
Även om myndigheterna trappat upp sin kontrollverksamhet, försvåras den av föråldrad sekretesslagstiftning. Här behövs en avvägning mellan å ena sidan personlig integritet och å andra sidan myndigheters möjlighet till effektiv granskning. I dag saknas den balansen.
Ett exempel är Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, som är tillsynsmyndighet för assistansbolagen. Ändå saknar Ivo i stor utsträckning tillgång till såväl Försäkringskassans underlag som Skatteverkets bolagsdata och polisens misstanke- och belastningsregister. Flera gånger har det fått den absurda konsekvensen att myndigheten startat tillsynsärenden först när utredare läst i media om assistansutförare som dömts för brott.
Bidragsfusk är inte bara ett slöseri med skattemedel. Det drabbar enskilda som inte får den personliga assistans som de har rätt till och det finansierar annan grov och organiserad brottslighet. I förlängningen urholkas också medborgarnas tillit och förtroende till socialförsäkringssystemen.
Krafttag inom myndigheterna är välkommet, men det hänger på ett starkt och tydligt politiskt mandat.