”Det finns förbättringspotential”. Statsepidemiologen Anders Tegnell drar numera slutsatsen att han och myndigheten hade gjort en del saker annorlunda om kampen mot coronaviruset skulle börja om (SR Ekot 3/6).
Chocken för ena sidan att han inte längre är tvärsäker matchas av motsidan i revanschkänslan att få ropa ”vi hade rätt”. Det är som om en trollformel har förlorat effekt. Reaktionerna är symptomatiska, med mycket polarisering och få nyanser.
Handen på hjärtat, hur många har inte haft rätt om en sak under smittbekämpningens månader men fel om en annan?
Det är förknippat med enorma risker att göra fel när människoliv står på spel. Folkhälsomyndigheten har inte haft facit för hur en smittspridning ska begränsas så mycket som möjligt. Inte heller har kritikerna av myndighetens vägval gjort det. Båda sidor har låtit mer tvärsäkra än de har varit.
Misslyckandet att skydda de särskilda boendena är tragiskt uppenbart. Begreppet överdödlighet i all sin makabra form har blivit ett faktum, också i Sörmland. Sannolikt tillkommer även välbefogad kritik att följa mot hanteringen av beredskapslager och tillgången till skyddsutrustning inom äldrevård och hemtjänst, ja på många håll inom vårdsektorn. Ansvar behöver framöver utkrävas på statlig såväl som regional och kommunal nivå. Inte bara hos några myndigheter.
Kom ihåg att det är regeringen som är högst ansvarig för helheten, inte statsepidemiologen. Även om det är lätt att tro att det omvända gäller. Myndigheternas agerande är på regeringens uppdrag. Mycket kommer att synas i sömmarna framöver. En sak är säker: "Det finns förbättringspotential" lär återkomma.