Politiken i riksdagen känns ofta som en sandlåda där one-liners, kulturkrig och tjafs blir viktigare än någon riktig reformagenda. Sverige står inför stora utmaningar och för att tackla dem krävs handlingskraft och framåtanda. Det verkar inte vara något som dagens ansvariga politiker förmår hantera.
Ett viktigt område som kräver reformer är skolan. Då är det tur att det finns ungdomspolitiker som puttar sina partier framför sig och lägger fram just en sådan reformagenda. Inom ramarna för tankesmedjan Fores nya projekt “Reformgrupperna” har de tre förbundsordförandena från MUF, CUF och LUF gemensamt tagit fram en både offensiv och konkret reformagenda i sin rapport “Våra drömmars land”.
Författarna till rapporten lyckas göra det som våra rikspolitiker inte klarar av: De målar upp själva problembilden och kommer sedan med förslag till reformer som kan lösa detta. Detta är en frisk fläkt i dagens politiska klimat. Den här problematiken handlar inte om väljarnas missförstånd, om diverse strategier och positioneringar. Inte heller om andra partiers agerande, utan det fokuserar på samhällsproblem. I skolans fall handlar det om betygsinflation, om undermålig läsförmåga, svaga matematikkunskaper och en skev skolmarknad. Lösningarna som presenteras är: en ny läroplan med fokus på kunskapsinhämtning, nya styrmodeller och incitament för skolmarknaden, samt en reformerad lärarutbildning.
Liberalismen är på tillbakagång i många länder, däribland Sverige. Människor tror inte längre att liberalismen har lösningar på deras problem. För att vända den trenden behövs ett genomarbetat och målinriktat reformarbete, med samhällsproblemen som opposition. Att liberalt sinnade partier vågar sjösatta och testa nya reformer är viktigt.
Under Alliansens första år, då den dåvarande regeringen hade ett brett och starkt förtroende, sjösattes den ena reformen efter den andra. Just för att tackla de problem och svagheter i samhället som man hade identifierat. Den typen av framåtanda behövs på nytt.
Minst lika viktigt är dock också att man vågar justera reformer som inte faller ut som det var tänkt. Den friskolereform som klubbades igenom på 1990-talet kom till under ledning av en liberal och borgerlig regering. Intentionerna var goda och ambitionerna höga. Med facit i hand, decennier senare, var konsekvenserna av förslaget inte det man önskade sig. Att företrädare från liberala partier nu vågar ompröva gamla sanningar visar på en sund utveckling.
Förhoppningsvis kan den här möjligheternas liberalism få visa sin potential och återvinna människors förtroende. Allt bygger på de handfasta förslagen, på konkreta åtgärder. Skolans område är en central del av en liberal upprustning.