Kan svensk skola bli en av de bästa i världen igen?
Svensk skola har stora problem. I flera år har den tampats med dåliga resultat i internationella kunskapsmätningar som Pisa, Timss och Pirls. Det kommer också kontinuerligt larm från högskolor och universitet om att många elever inte har de kunskaper som behövs för att klara av högre studier.
Så har det inte alltid sett ut. Under den andra halvan av 1900-talet var svensk skola med och tävlade om att vara bäst i världen. Vad hände?
En kombination av faktorer har lett oss dit vi är idag. En viktig förklaring är att myndigheter och politiker under lång tid har vattnat ur de pedagogiska ambitionerna i skolan. Man har gått från att fokusera på att elever ska lära sig faktakunskaper till att prioritera abstrakta resonemang och förmågor. Det är ju så klart viktigt att kunna resonera, men betygskriterierna har varit utformade på ett märkligt sätt. Det viktiga har snarare varit hur många led du kan resonera i, än vad du resonerar om.
Det finns också strukturella förklaringar. En är kommunaliseringen av skolan, vilken Göran Persson (S) genomförde under 1990-talet. Finansieringen slogs sönder – och det ledde till att kvaliteten varierar väldigt mycket beroende på var i landet eleverna bor.
Ett annat stort problem är att lärarna genom åren har fått allt fler uppgifter som har allt mindre med det faktiska undervisningsuppdraget att göra. De måste göra allt från att städa klassrum till att hjälpa till i elevcaféet ー i stället för att kunna fokusera på det som de har tillbringat fem år på universitetet och tagit studielån för att utbilda sig till.
Utredning är en sak. Det är upp till skolminister Lotta Edholm om det blir regeringsförslag och lag av det.
Det här ska regeringen nu försöka råda bot på genom förslagen i utredningen “Tid för undervisningsuppdraget”. Utredningens förslag riktar huvudsakligen in sig på att minska lagkravet på dokumentation, att göra om reglerna för arbetet mot kränkande behandling och att sätta ramar för lärares tid. Det är tre mycket viktiga förändringar för skolminister Lotta Edholm (L) att ta tag i.
Om förslagen blir verklighet kan många lärare slippa att lägga tid på onödig administration. Dessutom förtydligas hur arbetet mot kränkande behandling ska fungera, vilket också avlastar lärarna. Det viktigaste är dock att man reglerar hela undervisningsuppdraget i lag. Lyckas regeringen genomföra det förslaget får Sveriges lärare lagen i ryggen för att kräva ordentligt med tid till planering, undervisning och uppföljning.
Det är att bygga en bättre skola för alla.