Det får inte bli som i James Bond, där globala superskurkar kan bygga hemliga baser för att förstöra världen som vi känner den. Bilden är från inspelningen av filmen S.P.E.C.T.R.E.
Referensen må vara något daterad, men för den som sett ett antal James Bond-filmer är det här med att superskurkar bygger superhemliga baser på olika håll i världen inget konstigt. Någonstans – i en vulkan, i havsdjupet och till och med i rymden – har kriminalitetens superhjärnor i filmen byggt sin skyddade zon. Ernst Stavro Blofeld som gungar den globala terrorismens vagga blir den röst som på bruten engelska konstaterar ”I shall look forward to personally exterminating you, Mister Bond.”
Det är den hotbild som en agent som Bond har att hantera – och många gånger krossa. Så är det i filmens värld.
I vår värld, i vår tid, utan färdigt manus, är det mer komplicerat – och inte alltid så storslaget. Det öppna, fria och rättighetsburna samhället, har att stå pall. Att främmande makt kan försöka bygga hemliga baser, strategiska företags- och fastighetsnätverk i destruktivt syfte är inte science fiction. Det är en kamp om inflytande, inklusive allt från industrispionage till underrättelseverksamhet. Därför ser vi nu en nyttig diskussion om hur köp av fastigheter kraftigt ska kunna begränsas för främmande makt. Framför allt gäller det vapenstinna diktaturer som hotar sin omvärld.
Fastighetsaffärer som kan hota rikets säkerhet behöver kunna stoppas, därför ser den svenska säkerhetspolisen, Säpo, ett behov av ny lagstiftning. Frågan är inte ny, men aktuell. Ett väldigt påtagligt exempel kom i Finland för några år sedan då myndigheterna på ett spektakulärt sätt slog till mot ett företag med Rysslandskopplingar som skaffat sig strategiskt placerade egendomar i Åbo skärgård.
En utredning, ledd av Margareta Bergström, före detta president i hovrätten för övre Norrland, konstaterade redan 2019 att lagstiftningen som skyddar totalförsvaret mot yttre hot är otillräcklig. Utredningen föreslog att ett antal länsstyrelser skulle få i uppdrag att granska försäljning och uthyrning av strategiskt viktiga hamnar, flygplatser och fastigheter.
Det var mot bakgrund av hur ryska intressen försökt etablera sig i exempelvis djuphamnen i Slite på Gotland, med NordStream 2-projektet – och en bräcklig svensk beslutsordning. Kommuner och regioners möjligheter att ta beslut som går emot nationella strategiska intressen var ett problem. Karlshamn upplät villigt sin hamn för NordStream-pengarna när regeringen förmådde Gotland och Slite att backa undan. Minns också att den kinesiska regimen försökte köpa hamnen i Lysekil, som en del av diktaturens nykoloniala projekt, kallat nya sidenvägar.
Först nästa år kommer ett förslag om hur ett starkare skydd ska kunna fungera rent juridiskt. Det må vara komplicerat, men det finns ingen tid att förlora.
FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut har granskat såväl kinesiska (2019) som ryska investeringar i Sverige (2022), på uppdrag av regeringen. Det handlar både om köp av företag och av fast egendom. Allt kinesiskt företagsägande är i slutänden underställt regimens intressen. Att ryska oligarker har kunnat bygga gigantiska förmögenheter har skett med Kremls goda minne och intresse. Andra regimer som det islamistiska Iran och den oljestinna wahabitiska diktaturen Saudiarabien tål också att hålla ögonen på.
De mer lättsamma dagarna är förbi. Ett starkare samhällsskydd och uppbyggnad av ett nutidsanpassat totalförsvar finns det brett stöd för i riksdagen. Men det måste också komma på plats för att mer kraftfullt kunna förneka vår tids Blofeld från främmande makt ett utrymme att expandera.