Kostnaderna för hyrpersonal minskade i tre regioner mellan 2022 och 2023. Det var Sörmland, Stockholm och Västra Götaland. I Region Sörmland minskade den med sju procent.
Sjukvården står högt upp på väljarnas agenda. Många har upplevt att vården inte fungerar som den ska eller borde. Coronapandemin har satt djupa spår och det finns en stor vårdskuld. Samtidigt har regionerna en ansträngd eller mycket ansträngd ekonomi. Med höga räntor måste många regioner skära hårt i sina utgifter. Hyrpersonal har ofta pekats ut som en bov i kostnadsdramat, även vad gäller Region Sörmland.
I stort sett alla regioner hyr in personal till ett högre pris än vad en anställd som utför samma arbete kostar. Detta har, enligt problembilden, skapat en ond cirkel som är svår för regioner som Sörmland att bryta. Det har upprepats så många gånger att det blir så mycket som tre gånger dyrare för regionerna. Men dessa påståenden visar sig vara överdrivna.
Är det verkligen bemanningsföretagen som förstör vården – eller är det bara ett sätt för ansvariga att skylla ifrån sig?
Region Sörmland hade i början av året ett totalt hyrstopp. Detta löste förstås inte kostnadskrisen i vården. Belastningen har ökat och allt fler anställda har en ansträngd situation, där fler avvikelser i arbetsmiljön förekommer. Samtidigt har kostnadsbilden för hyrpersonalen överdrivits i debatten.
Under 2023 utgjorde hyrpersonalen 6,6 procent av den totala personalkostnaden i Region Sörmland, enligt siffror från SKR. Nationellt är samma siffra 5,1 procent. Självklart är detta mycket pengar, men att det går inte att hävda att detta driver vårdkrisen. Under 2023 köpte regionerna sammanlagt in vikarier för ungefär nio miljarder kronor. Ett hyresstopp innebär inte heller att hela det beloppet kan sparas. Regionerna skulle fortfarande ha personalkostnader på minst sju miljarder av de nio, om att lyckas rekrytera läkare och sjuksköterskor för att göra jobbet.
Det är fullt möjligt att vända på perspektivet. Det går att se bemanningsläkare och sjuksköterskor som en nödvändig resurs för att vårt stora vårdsystem ska fungera. Att på kort tid fasa ut hyrpersonal riskerar dessutom att skapa ett större behov av vikarier. Det kan leda till en större inhyrning efter ett hyrstopp. Det är alltså inte bättre för vare sig personal eller patienter om vi slutar med hyrpersonal. Särskilt inte när det förfaller vara närmast omöjligt för regionen att rekrytera utifrån behov – och skapa en tillräckligt attraktiv arbetsmiljö.
Regionpolitikerna måste på allvar göra upp med arbetsmiljön och se sitt ansvar i de delar av vården som inte fungerar effektivt. Att peka finger åt bemanningsföretagen löser ingen kris.