Det är åtminstone vad som har ryktats om sedan i våras. Fram till nu har anti-penningtvättsfrågor hanterats av den Europeiska bankmyndigheten (EBA), men förslaget från kommissionen skulle i sådant fall innebära att banken tas ifrån det ansvaret. Det är en välbehövlig reformering som tyvärr kommer alltför sent.

Den nya myndigheten Anti-Money Laundering Authority (AMLA) blir helt enkelt den politiska konsekvensen av 2010-talets europeiska penningtvättsskandaler (Politico, 7/7). EU har under de senaste åren fått se ett flertal olika penningtvättsskandaler som skakat om både banker, länder och politiken i grunden. Det omfattande problemet med penningtvätt är inte enbart en fråga för enskilda banker, utan en fråga för hela unionen. Att kommissionen väntas föreslå en ny myndighet är måhända inte särskilt förvånande, då problemen har varit stora och kända länge. EBA har kritiserats för sin bristande hantering i samband med de olika skandalerna i exempelvis Baltikum och Skandinavien. En ny myndighet som enskilt har hand om anti-penningtvättsfrågor kan förhoppningsvis leda till en effektivare och skarpare hantering, men frågan är om det räcker, särskilt då myndigheten inte väntas komma igång förrän 2026.

Smutsiga pengar är ett direkt hot mot den europeiska unionens grundvalar om demokrati, mänskliga rättigheter och en fri marknad. Penningtvätt måste bekämpas bättre och hårdare om allmänheten fortsatt ska kunna lita på bankerna och myndigheternas regelefterlevnad. Att kommissionen lägger fram nya förslag på området är oavsett vad ett steg i rätt riktning.