SnÀlla nÄn, det Àr skillnad pÄ jobb och jobb

Politikerna blundade för att ÄterhÀmtning Àr olika för en brandman eller en datanisse.

BrandmÀn har ofta arbetat i 24-timmarspass, dÀr en heltidstjÀnst kan innebÀra sju arbetspass i mÄnaden. Det passar kanske inte alla i alla delar av livet, men det behöver det heller inte göra.

BrandmÀn har ofta arbetat i 24-timmarspass, dÀr en heltidstjÀnst kan innebÀra sju arbetspass i mÄnaden. Det passar kanske inte alla i alla delar av livet, men det behöver det heller inte göra.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2023-05-12 05:00
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

EU:s arbetstidsdirektiv och den svenska arbetstidslagen innehĂ„ller regler för dygnsvila, nattarbete och maximal veckoarbetstid. SĂ„dana regler kan i undantagsfall frĂ„ngĂ„s genom kollektivavtal eller genom att Arbetsmiljöverket ger dispens, men detta Ă€r omgĂ€rdat av strikta regler. NĂ€r det gĂ€ller arbetslivet har det sina poĂ€nger att ha nĂ€ra nog tvingande regler, dels för att minska risken för att mĂ€nniskor utnyttjas, dels för att det i lĂ€ngden Ă€r ohĂ€lsosamt för mĂ€nniskor att jobba utan tillrĂ€cklig Ă„terhĂ€mtning. 

Samtidigt behövs viss flexibilitet i systemet, bland annat för att underlĂ€tta för de mĂ€nniskor som trivs med att arbeta intensivt under en tid för att sedan ha lĂ€ngre sammanhĂ€ngande perioder av ledighet. Exempelvis brandmĂ€n har ofta arbetat i 24-timmarspass, dĂ€r en heltidstjĂ€nst kan innebĂ€ra sju arbetspass i mĂ„naden. Det passar kanske inte alla i alla delar av livet, men det behöver det heller inte göra. 

Problemet Ă€r att denna flexibilitet inte finns. Det har sina skĂ€l: dels eftersom EU nu detaljstyr en ordning som traditionellt har skötts av arbetsmarknadens parter genom den svenska modellen, dels eftersom det finns en godtycklighet i hur Arbetsmiljöverket beviljar dispens och att myndighetens hĂ„llning inte Ă€r anpassad efter ett modernt arbetsliv. 

 

undefined
MÄnga brandmÀn protesterade och hotade med att sÀga upp sig om de inte fick undantag frÄn kravet pÄ dygnsvila sÄ att de kunde fortsÀtta arbeta som man gjort tidigare.

NÀr EU-kommissionen i höstas kritiserade Sverige för att flera kollektivavtal inte lever upp till reglerna i EU:s arbetstidsdirektiv fick ett antal kollektivavtal förhandlas om. Konsekvenserna dÀrav var bland annat att schemalÀggningen för personliga assistenter och brandmÀn blev stelbent. I förra veckan slöt Sveriges kommuner och regioner och arbetsgivarorganisationen Sobona dÀrför ett tillÀggsavtal med facken som gör tillÀmpningen nÄgot mer anpassningsbar
NĂ„gon flexibel instĂ€llning till nattarbete kan man heller inte anklaga Arbetsmiljöverket för att visa. Myndigheten har under senare tid nekat bĂ„de Spotify och Klarna möjligheten att lĂ„ta ett antal ingenjörer jobba natt, som en beredskapsĂ„tgĂ€rd för situationer dĂ„ problem inte kan lösas av kollegor i andra tidszoner. 

Svenska och europeiska tvingande regler Ă€r byggda pĂ„ premisserna att nattarbete Ă€r dĂ„ligt och dygnsvila viktigt. Det Ă€r sanningar som gĂ€ller de flesta arbeten som krĂ€ver att den som arbetar stĂ€ndigt Ă€r i fĂ€rd med att ta itu med en arbetsuppgift, som inom vĂ„rd och omsorg. Det stĂ€mmer emellertid inte i yrken dĂ€r jobbet innefattar viss ”stĂ€lltid”. Om det inte brinner fĂ„r brandmannen tid att sova, trĂ€na eller lĂ€sa tidningen. Om det inte behövs sĂ€rskilda insatser kan IT-supporten eller den personliga assistenten ta det lugnt. 

 

ÅterhĂ€mtning för en pressad sjuksköterska Ă€r inte detsamma som Ă„terhĂ€mtning för en 25-Ă„rig datanisse pĂ„ Spotify. Det Ă€r skamligt att vĂ„ra politiker och tjĂ€nstemĂ€n inte begripit detta, vare sig i lagstiftningsarbetet eller i tillĂ€mpningen. Denna ovarsamhet drabbar vĂ€xande företag, gör det svĂ„rare att locka folk till samhĂ€llsbĂ€rande yrken och försvĂ„rar livspusslet för ett stort antal familjer.