På hälsokontrollen säger företagshälsovården att du behöver börja med smalhetsmedicin. Den framtiden är inte långt borta. Arbetskamraterna blir smalare. När du går längs Västra Storgatan i Nyköping möter du allt färre tjocka personer. 

Det finns i det moderna samhället en massa normer, ideal för hur du ska vara, hur du ska framstå för andra, umgås och leva. Allt detta för att vara rätt i stunden. En del av det ideala har länge handlat om kroppsvikt.

Bär du på några trivselkilon? Det brukar ju heta så i en ”vänlig” omskrivning. För många som har sådana är det något helt annat än trivsel i tanken på detta. Det handlar mer om skam och otillräcklighet.

Övervikten i samhället är ett tecken på att vi har mat att äta och att det äts. Våra krävande kroppsarbeten blir allt färre. Kraftig övervikt är också något som man kan drabbas mer eller mindre, delvis av på ärftlig grund, och behöver behandling för. 

Fetma är en av faktorerna bakom så kallade livsstilssjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlproblem eller diabetes typ 2. Det är i hög grad ärftliga risker som styr, till skillnad från sådant som smittar. Men en viktig faktor i detta är hur vi lever, hur och vad vi äter, hur vi rör på oss och vad vi röker, dricker. Vi sover mindre och stressar mer.

Behandlingen av våra livsstilssjukdomar påverkar också den skattefinansierade sjukvården, i Region Sörmland. Ju längre fler håller sig friska, desto färre kostnader för sjukvården. 

För arbetsgivare finns också ett givet intresse av medarbetare som håller sig friska och har hälsan, anställda som inte riskerar problem utifrån det sätt som de lever. Det är inget att hymla med. 

Här finns alltså fler intressen än den personliga livsstilen inblandade. Vi talar om vuxna med egenansvar. Hur vi behandlar barn med liknande problem är en fråga för sig.

Vi ser de första exemplen på godkända läkemedel som leder till kraftig eller tydlig viktnedgång, via minskade hungerkänslor. Ett uppmärksammat exempel är en diabetesmedicin, där tillgången inte är i närheten av efterfrågan. Sprutorna används av betydligt fler än de som behandlar sin diabetes. Alltfler mediciner med liknande egenskaper kommer att dyka upp. Både sjukvård och lagstiftare behöver hänga med. Vilka risker finns, hur motverkas detta?

På sikt lär det ge samhällsförändringar. Kommersiella ytor för dieter, smalmat, gym och annat kommer kraftigt att smalnas av eller åtminstone omvandlas. 

Det är i den här riktningen som den rika – och välnärda – västvärlden är på väg. Kanske får det fler av oss att må bättre, även om det är inte givet. Mående är inte så enkelspårigt. Men förhoppningsvis gör det fler av oss fysiskt friskare längre upp i åren. Några känner sig kanske mer nöjda med sin ”nya” kropp och kanske även sitt "nya" liv. 

Men det här kroppsligt smalare samhället lär inte ta bort stressen av att behöva vara perfekt, att rankas högt eller bara Följa John.