Behroz Yazdi och Johanna Möller ska flytta från Stockholm till ett hus utanför Karlstad. De kan behålla sina jobb i storstan på distans – och i Värmland kommer de få dubbelt så mycket hus för sina pengar. I en intervju i Dagens Nyheter berättar de om hur det var coronapandemin som till slut gjorde detta till en realistisk möjlighet. Det var under det här året som distansarbete blev norm.
Behroz och Johanna kommer med stor sannolikhet inte vara ensamma i sitt beslut om att byta storstad mot medelstor stad eller landsbygd framöver. Det finns flera indikatorer på att pandemin har accelererat utvecklingen som inneburit en förändrad syn på kopplingen mellan yrkesliv och bostadsort.
Under 2020 har priset på bostadsrätter ökat med åtta procent enligt Svensk Mäklarstatistik. Samtidigt har priset på villor ökat med 11,4 procent och på fritidshus med 11,8 procent. Efterfrågan på att flytta till ett hus har ökat under året då många tillbringat mer tid än någonsin hemma. De som har fått arbeta hemifrån under pandemin är dessutom i hög grad tjänstemän. Det är deras arbeten som blivit mer digitala.
Det är kanske också denna grupp som har mest att vinna på att lämna storstaden. Skillnaden på huspriser i exempelvis Stockholm jämfört med en landsortskommun kan vara mer än dubbel så stor. Om man får behålla sin tidigare lön men sänka sina fasta kostnader med hälften, så kan man få väldigt mycket mer livskvalitet för mellanskillnaden.
Vi kommer inte jobba hemifrån alla dagar i veckan, men bara att företag har ändrat inställning till distansarbete gör en omställning mot en mer flexibel syn på distansarbete möjlig. Det kan vara den sista avgörande frågan som får fler att ta beslutet att flytta från storstaden. Det ger människor chans att förverkliga drömmar om ett större boende, närhet till naturen och möjlighet att ha djur – samtidigt som man behåller sitt tidigare jobb. Dessutom finns det andra fördelar med närheten till staden som inte heller har samma roll som tidigare. Du behöver inte ha nära till många butiker om du ändå handlar på nätet. Att det inte finns något bankkontor i närheten spelar ingen roll om allt ändå kan skötas via bank-id i telefonen. Så länge det finns digitala vårdtjänster kanske det inte är hela världen att det är svårt att få en tid snabbt på en lokal vårdcentral för enklare ärenden.
Allt det här kommer gynna landsbygden. Att fler invånare med tjänstemanalöner börjar betala skatt i små kommuner kan bli ett ekonomiskt lyft för dessa. Fler invånare skapar också ett större underlag för välfärd, som förskolor.
Det vore däremot ett misstag att tro att den här trenden ska bli ett lyft för alla glesbygdskommuner. Det finns delar av livet som inte kan skötas på distans, sådant som är beroende av det mänskliga mötet. Barnen behöver fortfarande gå i skolan och om man behöver mer hjälp av vården än att skriva ut ett recept vill man fortfarande att den ska vara bra. Möjligheten att ta sig till sin fysiska arbetsplats på rimlig tid vid vissa utvalda tillfällen kommer också att fortsätta spela roll.
Därför kan tiden efter pandemin innebära tillväxt för vissa delar av svensk landsbygd, som kommuner som ligger i anslutning till storstadsområdena. Något som exempelvis gäller flera av de sörmländska kommunerna. Medelstora orter som tar uppgiften att investera i välfärd och samhällstjänster på allvar har stora möjligheter framöver. Det bör vara en lärdom att ta till sig för lokala beslutsfattare. Tiden efter pandemin innebär en stor möjlighet, gör det bästa av den.
Del 5. Det här är den femte delen i ledarsidans jul- och nyårsserie, Samhället efter pandemin. De föregående delarna publicerades 28/12, 29/12, 30/12 och 4/1.
Hanna Marie Björklund medverkar regelbundet i SN som ledarskribent.