Vår före detta EU-kommissionär Cecilia Malmström understryker att EU behöver både vänner och allierade.
Efter decennier av förhandlingar har EU och Mercosur-länderna – Argentina, Brasilien, Paraguay, Uruguay och Bolivia – kommit överens om ett frihandelsavtal som omfattar fler än 800 miljoner människor (6/12). Det är inte bara avtalet i sig som är betydelsefullt, utan också dess tajming. Sörmland och sörmländska företag behöver inget handelskrig.
Risken för handelskrig är på allvar. Signalerna efter maktskiftet i USA går i den riktningen. I takt med att fler länder drar till med protektionistiska uttalanden och höjer faktiska handelshinder, är det så viktigt att EU-kommissionen lyfter frihandeln, för starkare ekonomisk tillväxt. Tidpunkten ger möjligheter att bredda EU:s handelspartners.
Auktoritära stater som Ryssland och Kina har länge inriktat sig på att öka sin exponering, och därmed sitt inflytande, på växande ekonomier. På så vis kan Mercosur-avtalet bli en geopolitisk markering. Ett EU som lyfter att frihandel är en effektiv motvikt mot politiska påtryckningar från diktaturer.
Det är en slutsats som delas av EU:s tidigare handelskommissionär Cecilia Malmström. I tidskriften The Economist underströk hon nyligen att – med ett möjligt handelskrig runt hörnet – behöver Europa såväl vänner som allierade (12/12). För Sverige, som har varit pådrivande för mer frihandel oavsett färg på regering, är det välkommet att regeringen aktivt har stöttat Mercosur-avtalet.
En rapport från Kommerskollegium visar nämligen hur utrikeshandeln bidrar till svensk motståndskraft – även under globala kriser. När världen lamslogs av pandemin kunde svenska företag behålla sina leverantörer och hitta nya marknader tack vare öppna handelsvägar.
Frihandel driver inte bara på ekonomisk tillväxt. Den spelar också en kritisk roll när det handlar om att stärka ett lands motståndskraft. Handelsavtalet mellan EU och Mercosur innehåller också skrivningar om att följa Parisavtalet. Frihandel och klimatarbete behöver inte stå i konflikt – de kan tvärtom stärka varandra.
Donald Trumps återkomst i Vita huset antyder att både handelshinder och exportkontroller lär bli mer förekommande inslag i världsekonomin framöver. Det är olyckligt. Protektionistisk politik slår hårdast mot de som redan har det svårt – konsumenter i låg- och medelinkomstgrupper. På sikt är alla förlorare i ett globalt handelskrig.
Protektionismen slår hårdast mot konsumenter med låga eller medelstora inkomster.
Men tunga medlemsländer som Frankrike är skeptiska. Ett godkännande är inte hugget i sten. Här kan och behöver Sverige spela en viktig roll genom att övertyga mer tveksamma medlemsländer. Motståndet mot onödiga, kostsamma handelshinder har länge förenat vänster och höger i svensk politik.
I förlängningen har det bidragit till att vårt välstånd och vår livskvalitet har ökat.