Det finns helt enkelt elever som inte kan tillgodose sig de teoretiska kunskaperna som krävs för ett godkänt betyg. Dessa elever finns i Sörmland, och är till och med överrepresenterade här.
En undersköterska måste inte begripa Pytagoras sats för att vara bra på sitt jobb. Ändå tillåter inte Sveriges skolsystem att elever studerar vidare på ett yrkesförberedande gymnasieprogram om de inte har godkända betyg i matematik, engelska eller svenska. I en tid där arbetslösheten är hög, bristyrkena många och var sjunde elev saknar grundläggande gymnasiebehörighet är detta inte en rimlig ordning. Därför är det glädjande att Centerpartiet i dagarna presenterade ett nytt förslag om att slopa godkänt-kraven till gymnasiet.
År efter år får vi läsa samma rubriker. Med utropstecken och fetstilade bokstäver står det: ”kommunerna larmar om akutbrist på undersköterskor i hemtjänsten”. Med en alltmer åldrande befolkning kommer den utmaningen inte minska och därmed inte heller behovet av undersköterskor. Även andra gymnasiala utbildningar leder till yrken där arbetsmarknaden har stora behov, exempelvis kockar, barnskötare och svetsare. Om Sverige fortsatt ska kunna tillgodose arbetsmarknadens behov behöver de första trösklarna till dessa yrken sänkas.
Det handlar inte om att tumma på kvalitén eller kompetensen hos arbetstagarna. De centrala kvalitéerna för en undersköterska har inget att göra med en välutvecklad matematisk förmåga eller ett anlag för att memorera engelskaglosor. Det handlar inte heller om att ge upp på ungdomarna som inte klarar av skolans krav.
Skolan och samhället ska givetvis rikta stora insatser för att höja studieresultaten och minska ojämlikheter i skolan. Det som det här förslaget handlar om är att hjälpa de elever som, trots att de får stöttning och trots att de anstränger sig, inte klarar betygskraven. Det är personer med styrkor och kompetenser som behövs på arbetsmarknaden, men som i skolbänken får sin självkänsla och framtidstro nedbruten av formalistiska krav.
För det finns helt enkelt elever som inte kommer att klara av skolans krav och som inte kan tillgodose sig de teoretiska kunskaperna som krävs för ett godkänt betyg. Dessa elever finns i Sörmland, och är till och med överrepresenterade här. Nyköping och Gnesta har, sett över en treårsperiod, exempelvis en lägre andel grundskolelever som går ut nionde klass med godkända betyg i något eller några av kärnämnena jämfört med rikssnittet, enligt statistik från Skolverket. Det här handlar i ett bredare perspektiv om tusentals sörmländska elever som redan vid 16 års ålder får framtidsdörrarna stängda framför sig.
Låt oss därför välkomna ett förändrat skolsystem som inte bryter ner elevers självkänsla och motivation eller som kastar bort deras kompetenser. Ett förändrat system som dessutom gynnar vår arbetsmarknad och välfärd.
Om en fisk bedöms på hur väl den kan klättra kommer den aldrig att briljera – men låt den simma och en helt annan kompetens synliggörs. Sveriges skolsystem måste ge fler elever en chans att visa sina styrkor, och ett slopande av godkänt-kravet till yrkesförberedande gymnasieprogram är ett steg i den riktningen.