Språket är ett verktyg, ingen lösning

I ett nytt hemland är det bra att lära sig språket. Kravet om språkplikt för nyanlända som får försörjningsstöd är därför rimligt.

Regeringen inför språkplikt för nyanlända. Reformen är en del av januariavtalet och ska underlätta integration. Men språket i sig ger ingen automatisk integration, det måste användas också.

Regeringen inför språkplikt för nyanlända. Reformen är en del av januariavtalet och ska underlätta integration. Men språket i sig ger ingen automatisk integration, det måste användas också.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Ledare2020-11-06 05:30
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

Att införa en språkplikt för nyanlända är en del av januariavtalet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna. Reformen har goda chanser att göra nytta. 

Samtidigt finns en fara med att tro att en kurs i svenska språket ger en asfalterad bred motorväg till snabb integration. Möjligheten att förstå och kommunicera med myndigheter och andra, kräver med ett bredare umgänge och återkommande situationer som ger praktisk användning för språkkunskaperna i varierande svårighetsgrad. 

Språkplikt är ett verktyg för att underlätta vardagslivet. Det öppnar för integration och gemenskap i nya miljöer och sammanhang. In Sweden we have a system – det svenska sättet att organisera samhället är inte alltid lätt att vare sig förstå eller snabbt anpassa sig till. Att fylla i blanketter eller få rätsida på ärenden hos myndigheter kräver ofta betydligt mer än rudimentära kunskaper i det svenska språket. Bara att lära sig skilja på Försäkringskassan, kommunen och Arbetsförmedlingen är en prövning för en nybörjare.

Att nyanlända får en plikt att studera svenska är inte heller ett argument för att våra myndigheter och andra ska sluta erbjuda information och praktiskt stöd på främmande språk. Det ena utesluter inte det andra, kombinationen underlättar. 

Den som går i språkträning behöver möta en motpart som ser till att språkkursen omsätts i ständig praktisk träning. En svårighet i integrationsarbetet är just det sistnämnda, att ingen ska hamna i en så pass isolerad miljö att man bara umgås med det egna hemspråket, dag ut och dag in, och avståndet till samhället i övrigt bara ökar.