Det extraordinära läget kräver det extraordinära från politiken. Det är en historisk vårändringsbudget som nu har levererats från fyrpartisamarbetet inom januariavtalet. I nuläget handlar det om att målforma alla tillgängliga resurser inom vården och omsorgen till att vara kugghjul i smittskyddsinsatserna och i det akuta arbetet för att rädda liv, där så är möjligt.
Sverige lånar på framtiden för att betala nuet. Få ifrågasätter rimligheten i detta. Allt som svensk akutvård, intensivvård men även omsorg och rutinvård, mäktar med i nuläget är ett steg bort från en värre katastrof.
Det kommer att krävas fler extraordinära insatser för att klara själva vårdkrisen. Den breda enigheten i riksdagen är guld värd. Ett gemensamt ansvarstagande gör Sverige starkare.
Den grundläggande hälsan i svensk ekonomi efter krisen avgörs av kraften i tillväxtpolitiken. Hur snabbt det går att vända stillestånd, varsel och hotande konkurser till vinstdrivande verksamheter som räddar gamla och skapar nya jobb.
Finansministern räknar på två scenarion, ett med långsam återhämtning och ett med ännu mer långsam. Detta blir den springande punkten för partierna inom januariavtalet. Utan en kraftfull liberalt färgad närings- och tillväxtpolitik i kommande budgetar, lär samarbetet snabbt tappa fart och samhällsekonomin lida skada.
De insatser som har gjorts, bland annat med det utökade stöd för korttidspermitteringar som presenterades på tisdagskvällen, innebär att regeringen även lånar stort från framtida intäkter för att förhindra omfattande sönderfall inom det privata näringslivet. För statens del, oavsett regering, är det som att rädda kon för att värna mjölken. Jobb och företagande bär detta land.
Att regeringen kraftigt höjer, eller spräcker det planerade, utgiftstaket är en påminnelse om att tidigare tak har varit av godo för svenska finanser. Begränsningarna av utgifter finns för att säkra kraft till mycket allvarliga omständigheter som i nuläget.
Regeringen planerar för ett kraftigt BNP-fall och en klart högre arbetslöshet. När det kommer till arbetslösheten är Sörmland krislänet nummer ett för tillfället. Här är det högst arbetslöshet i landet – 10,3 procent i slutet av förra månaden – och läget var skakigt redan före krisen. Ett storstadsnära län som vårt, med sårbar arbetsmarknad i egna länet, blir dubbelt sargat i det som nu sker. Tjänstesektor och besöksnäringar har tagit mycket stryk. Ett samhälle där vardagens fria rörlighet kraftigt begränsas blir, som synes, ett allt fattigare sådant.
Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna behöver leverera nya insatser i löpsteget. Hellre leverera det som går snabbt än att vänta för länge på genomförande. Notera exempelvis kritiken mot löftet om stöd för att minska företagens kostnader för lokalhyror. Det handlar inte så mycket om innehållet som dröjsmålet i leveransen.
Utsatta ensamföretagare samt floran av små företag med ett fåtal anställda behöver få mer uppmärksamhet från januaripartiernas sida. På den här ytan räcker inte de breda penseldragen alltid till, men där en lindring av även små utgifter och byråkratikrav kan göra nytta. Till råga på allt är detta verksamheter som i vardagen annars stod på rimligt sunda ben, men saknade skydd mot smittskyddsåtgärder där kundkretsen stängs ute och kassaflödet stryps.
Vårändringsbudgeten är inte början på slutet, mer en tillfällig avstämning i början av den här globala krisen.