Talmannen är den som rankas näst högst i det demokratiska Sverige efter statschefen, kung Carl XVI Gustaf. Moderaten Andreas Norlén fick fortsatt förtroende på posten av en enig, nyvald riksdag. Förtroendet är välförtjänt. Det är en bra talman, en företrädare som hela riksdagen kan ställa sig bakom.
Det är skakigt och stökigt i vår omvärld, med hårdföra diktaturer som arbetar för att söndra, sarga och föröda den demokratiska världen. Våra folkvalda må vara oense om mycket, men den här gången lades allt sådant åt sidan. Talmannen är inte en partipolitisk position. Den som väljs har ett uttalat uppdrag att företräda hela riksdagen, nationellt och internationellt.
Det var första gången sedan enkammarriksdagens införande 1973 som en talman från ett borgerligt parti har valts i enhällighet. Detta tål att noteras särskilt, eftersom Socialdemokraterna egentligen anser att riksdagens största parti ska ha talmansposten. Det är en principiellt laddad konflikt mellan S och de tidigare Allianspartierna om vad som ska styra valet av talman: största parti eller partier i gemenskap. Så var det när Norlén utsågs efter valet 2018, men även 1991, 2006 och 2010. Vid de två sistnämnda tillfällena var det Nyköpingsbon Per Westerberg (M) som valdes till talmansposten.
Att Socialdemokraterna den här gången frångick sin principiella uppfattning till förmån för den gemensamma helhetens bästa är välkommet. Att även riksdagens förste vice talman, socialdemokraten Kenneth G Forslund, också valdes utan motkandidat, är en del av samma styrkebesked. Även om denne fortsätter också som ordinarie riksdagsledamot, precis som andra och tredje vice talmännen.
Det blev votering om andra vice talman såväl som tredje vice talman. Vänsterpartiet och Miljöpartiet markerade på ideologisk grund att en företrädare från Sverigedemokraterna inte kan företräda hela riksdagen sett till partiets budskap. Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna stöttade där aktivt SD:s Julia Kronlid som andra vice. Detta efter en kohandel om andra prestigefyllda uppdrag i riksdagens utskott och förhandlingarna om regeringsbildning. I kombination med att Socialdemokraterna och Centerpartiet förordade att rösta blankt, blev omröstningen av mer formell karaktär, även om några eller någon ledamot från Ulf Kristerssons gäng valde att bryta partilinjen och röstade blankt i första omgången.
Vad gäller tredje vice talman, ställdes Vänsterpartiets Lotta Johnsson Fornarve, från Oxelösund, och Centerpartiets Kerstin Lundgren, från Södertälje, mot varandra. Partierna har lika många mandat. Miljöpartiet backade upp Fornarve, men likväl blev det Lundgren som vann den avgörande tredje voteringen. Ovisst var ordet.