Hotet mot avveckling av reservdelsföretaget Orio, med huvudkontor i Nyköping, har blivit tydligare i och med regeringens vårbudget. Även om det inte finns några sådana uttalade planer.
Det här, som Sveriges Radio var först med att berätta, är likväl en illavarslande signal. Utöver ansvaret att forma Orio till ett för marknaden attraktivt företag med möjlighet att sälja hela verksamheten i stället för plocka ut vinster, vill regeringen ha riksdagens tillstånd att kunna lägga ned Orio på ett ordnat sätt.
Signalen som sänds är allt annat än bra för arbetsmarknaden och företagandet i Nyköping. Orio är en fortfarande jämförelsevis stor arbetsplats i kommunen. Även om verksamheten har fått utstå återkommande varsel av personal under det senaste årtiondet. Likväl ska vi komma ihåg att pandemin våren 2020 fick bolaget att dra in en utdelning på 15 miljoner kronor ifjol som annars var tänkt för ägaren statens kassa.
Orio hette Saab Automobile Parts fram till 2013. Huvuduppdraget var länge att förse världsmarknaden med reservdelar till Saab-köpare och verkstäder. Det var också den del som staten tog som säkerhet för att stötta biltillverkarens försök att hitta ett nytt fotfäste på marknaden i slutet på 2000-talet. Minns de många turerna kring nya ägaren Victor Müller från Spyker Cars och i slutänden konkursen för Saab Automobile i december 2011. Det gick inte som det var tänkt, men Orio hade fortfarande en marknad att leva på. Samtidigt som bolaget behövde utvecklas och förändras.
I takt med att antalet Saab-bilar minskar på världsmarknaden påverkas självklart också reservdelsleverantörens förutsättningar på motsvarande sätt. Motdraget är växa via annat. Vid sidan av reservdelsverksamheten inom Orio Parts, är Orio Logistics tänkt som en tydlig tillväxtdel inom bolaget. När bolaget bytte vd i juni 2019 meddelade styrelsens ordförande att det fanns "en tydlig strategi för bolaget framöver".
I vintras var det strax under 100 anställda i Nyköping, följden av nya varsel och förhandlingar. Att finna rätt väg till fastare mark kräver stor flexibilitet, förändringskraft och innovationslusta, samt en ansvarstagande, uthållig ägare. Detta ska också staten ha som uttalat mål. Näringsminister Ibrahim Baylan (S) har att visa att ägaren är mer än flyktigt engagerad i Orios förutsättningar.
Långsiktigt sett är det förstås inte ett statligt uppdrag att driva ett företag som Orio. Därför är också målet att hitta en ny huvudägare ett av de bärande uppdragen. Men allt hänger ihop. Att sälja ett företag som har starka siffror att visa upp är betydligt lättare än ett där underskotten stjäl uppmärksamhet.
Ingen vill se stängda grindar och nedsläckta lokaler. Jobben på Orio i Nyköping bygger på att mål och idé kan omvandlas till nya ekonomiska framgångar över tid, mer långsiktigt betryggande. Som för allt annat på en tuff, kommersiell marknad.