På senare år har riksdag och regering gjort flera åtgärder för att förstärka arbetet mot felaktigheter och fusk inom välfärdssystemen. Myndigheter som Försäkringskassan, Migrationsverket och CSN med flera ska inte göra betala ut pengar på oriktiga grunder. Det är bra. Tyvärr har inte samma ansträngningar lagts på att komma åt föreningar, företag eller stiftelser som gör likadant. Det visar en aktuell granskning som Riksrevisionen har gjort.
I rapporten “Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället” konstaterar myndigheten att statens kontroll av bidragen till civilsamhällets organisationer är svag. Risken är stor för fusk och missbruk, vilket kan innebära att “angelägen verksamhet trängs undan och förtroendet för den statliga bidragsgivningen undergrävs”.
De myndigheter vars utbetalningar Riksrevisionen särskilt granskat är Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för stöd till trossamfund, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Socialstyrelsen. Tillsammans fördelar de årligen 1,4 av de 20 miljarder som staten delar ut till civilsamhället.
Vid flera tillfällen på senare år har det framkommit att bidrag betalats ut till föreningar som står för ideologier och värderingar vilka inte är i linje med de krav som myndigheterna ställer. Pengar har gått till högerextremister, islamister, organisationer med bristande demokratisk förankring. Bidrag har även betalats ut till rena fuskverksamheter. Hur stor omfattningen är på de felaktiga utbetalningar är omöjligt att veta. Fungerande rutiner för kontroll och uppföljning saknas.
Däremot är det välkänt är att såväl Brottsförebyggande rådet som Skatteverket och Säpo har varnat för att kriminell verksamhet finansieras av civilsamhällsbidrag, samt att riskerna för detta ökat på senare tid. Eftersom bidragsutbetalningar från myndigheter till civilsamhället av tradition alltid har byggt på tillit är risken för att bli upptäckt liten. Handläggarna har litat på att de uppgifter som anges i ansökan stämmer. Det går inte längre att utgå ifrån att det är så.
Riksrevisionen menar därför att samtliga fyra granskade myndigheter måste stärka sina kontroller. Bland annat förordas att det inrättas en central databas som omfattar alla tillgängliga statsbidrag till civilsamhället och tydligt anger vilka organisationer som fått stöd. I dag är det svårt att upptäcka om verksamheter dubbelfinansieras eller överkompenseras. Fler uppföljande besök behöver göras i de verksamheter som har fått bidrag. Dessutom behövs en utökad kunskap hos de myndigheter som arbetar med civilsamhällesstöd i frågor som ekonomisk brottslighet och våldsbejakande extremism.
Regeringen måste stärka sin styrning och inkludera även bidrag till civilsamhället i sitt arbete mot bidragsfusk. Att stoppa att miljoner rullar iväg till kriminella i exempelvis Sörmland, via MUCF eller Jämställdhetsmyndigheten, är minst lika viktigt som att få koll på vabb-fuskande småbarnsföräldrar.