Handlarn i Vrena går ut till Vrenaborna för att påminna om vad som krävs att butiken ska finnas.
Två handlare på två mindre orter, med samma budskap: Lanthandeln har det svintufft. Det är inte en slump. I Bettna letar ägarna efter någon som vill ta över. Annars läggs butiken ned, säger ägaren Anna Hultgren. I Vrena jobbar Handlarn på med att mana till kundlojalitet, och ser bortom vintern till varmare handelsdagar.
Början på året är snåltider – på många sätt. Lanthandeln behöver påminna sin kundkrets kontinuerligt om vad den gör och vad den betyder. Även när läget inte är kritiskt. Tillgången till nära service i mindre samhällen handlar om lojalitet, till affären, paketombudet eller vad det må vara. Men även lojala kunder behöver ha råd att vara lojala.
Annars är det kört.
Tillsammans med skolan är lanthandeln en av de mest värdefulla för att visa att bygden har kraft, tillsammans med det lokala företagandet och föreningslivet. Det är ingen naturlag att lanthandeln alltid ska vara hårt pressad. Men det är garanterat svårare i tider av kraftigt stigande kostnader och priser. Framförallt när familjeekonomierna inte växer i samma takt.
Så vad göra?
Bettna bar och livs har haft restaurang som nu ska bli café. Många lanthandlare behöver ha fler än en sorts verksamhet.
Stormarknadsmiljöerna vinner alla rena priskrig. Varje lanthandlare måste bygga annat: kundlojalitet, nära tillgänglighet och nytta i lokalsamhället.
Är det värt att värna lokal service i mindre tättbefolkade områden? Det särskilda driftsstöd som i vissa fall går att få via landsbygdsprogrammet är en bidragande kraft. Det gör skillnad, säger de lanthandlare som berörs. Sådant stöd är förstås extra välkommet i tuffa tider, men basbehovet är alltid att vinna de nära kundernas lojalitet.
Med färre riktigt lokala jobb – ”i byn” - blir den pendlande kunden alltmer normen. Även om det i första hand pendlas till närmaste större tätort. Köpbeteenden förändras av färdvanor. Om skattetrycket minskar för vanliga konsumenter, mer cash i appen, är det upp till kunden att använda de extra kronorna lokalt – eller någon annanstans.
Så länge Tystbergaborna handlar lokalt har affären en bra grund.
Med alltmer rörliga kunder: vilken nytta kan handlaren stå för? Vi ser hur obemannade butiker börjar ta plats, i städer och på landet. Det är dygnet-runt-öppet, med bank-ID och självbetjäning. Det är en väg till nära service som kan vara framgångsrik, men inte den enda. Behövs butiken som lokal samlingspunkt också?
Om du frågar folk i närområdet är det ett vanligt svar. Men det måste vara mer än ord.
Lokala matbutiker kombineras oftast med annan service. Post och paket är en, café och servering en annan. Varje plats har sina nyttor att fylla. Alla behöver inte samma.
I Nävekvarn är lanthandeln en del av ett litet närcentrum.
Lanthandeln behöver verkligen kunder som bryr sig – och har råd att bry sig. Därför är det vettigt att jobba med lokal uppmärksamhet och kunddialoger. Precis som handlarna i Vrena och Bettna finns det en nytta i att återkommande påminna folk om vad som finns – och vad som kan gå förlorat.
Butiken behöver bygden, men det kräver att bygden bryr sig.