Sverige Ă€r ett jĂ€mlikt samhĂ€lle – trots allt

Inkomstskillnaderna i Sverige har vuxit. Men sett till vad som ligger bakom siffrorna Àr utvecklingen inte alarmerande.

Larmen om de ökade inkomstskillnaderna i Sverige, som i Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige, Àr baserade pÄ felaktiga tolkningar.

Larmen om de ökade inkomstskillnaderna i Sverige, som i Andreas Cervenkas bok Girig-Sverige, Àr baserade pÄ felaktiga tolkningar.

Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Ledare2023-01-30 05:00
Detta Àr en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets vÀrderingar.

Inkomstskillnaderna ökar. I onsdags presenterade Statistiska CentralbyrĂ„n (SCB) siffror frĂ„n 2021 som visade att tiondelen av befolkningen med högst inkomst har dragit ifrĂ„n resten. Det Ă€r ingen nyhet för den som Ă„terkommande har stött pĂ„ debattinlĂ€gg om att ojĂ€mlikheten i Sverige skenar, eller som har blĂ€ddrat igenom kultursidor dĂ€r Andreas Cervenkas bok ”Girig-Sverige” har hyllats. 

Är ekonomisk ojĂ€mlikhet – jĂ€mte ABBA, Ikea och Volvo – pĂ„ vĂ€g att bli ett utmĂ€rkande drag för Sverige?
Svaret Ă€r nej. Oavsett hur man rĂ€knar Ă€r Sverige fortfarande ett av vĂ€rldens mest jĂ€mlika lĂ€nder. 

Med tanke pÄ att levnadsstandarden i Slovakien, som har högst ekonomisk jÀmlikhet bland OECD-lÀnderna, uppgÄr till drygt hÀlften av Sveriges vÀlstÄnd Àr frÄgan om en ökad jÀmlikhet Àr ett sjÀlvÀndamÄl? Nej, Àr svaret Àven pÄ denna frÄga.

 

För att begripa bakgrunden till de ökade inkomstskillnaderna behöver man till en början förstÄ vad SCB:s statistik faktiskt redovisar. Till TT förklarade ekonomiprofessorn Daniel Waldenström att 2021 Ärs siffror inte bör tolkas som ett tecken pÄ att ojÀmlikheten ökar. Förklaringen, menar Waldenström, Àr i stÀllet inkomster av engÄngskaraktÀr. SÄvÀl aktier som smÄhus har sÄlts med stora reavinster som förtjÀnst. Bortser man frÄn kapitalvinsterna, vilka grundar sig i bostadsmarknadens kraftiga vÀrdeökning har skillnaderna i inkomstutvecklingen inte varit sÀrskilt hög.
Mer intressant Ă€r att de som har “dragit ifrĂ„n” och beskattas som den allra rikaste tiondelen under ett enskilt Ă„r, i mĂ„nga fall bestĂ„tt av vanliga löntagare. Det handlar sĂ„ledes om snickare, sjuksköterskor och ingenjörer som har lyckats göra rejĂ€la klipp pĂ„ sina boenden. 
 

Statistiken belyser dock svÄrigheterna med att ge en mer nyanserad bild över utvecklingen av inkomstskillnader. I det tidigare exemplet kan en enskild person det ena Äret utgöra den mellersta inkomstgruppen, för att Äret efter rÀknas som en av landets rikaste personer och Ären dÀrefter till och med halka lÄngt ner, vid en inkomstförlust pÄ grund av arbetslöshet, förÀldraledighet eller studieuppehÄll.
Det kan vara sÄ. Man hoppar mellan olika inkomstskikt under livets gÄng. Oavsett om man precis fÄtt sitt första jobb eller startat ett företag, kan livet ta ovÀntade vÀndningar. Alternativet, en minskad rörlighet och en mer statisk arbetsmarknad, vore förödande för den ekonomiska tillvÀxten, och inte minst för den skattefinansierade vÀlfÀrden.
 

I stĂ€llet för att försöka minska inkomstskillnaderna baserat pĂ„ felaktiga tolkningar, borde krutet dĂ€rför lĂ€ggas pĂ„ vad statistiken sĂ€ger mellan raderna. Som hur fler ska fĂ„ chansen att komma in pĂ„ bostadsmarknaden. Den största klyftan gĂ„r i dag mellan de som Ă€ger sin bostad, och dĂ„ tagit del av de stora vĂ€rdeökningar som har skett pĂ„ marknaden, och framför allt de ungdomar, invandrare och andra som inte haft möjlighet att skörda frukterna av lĂ„grĂ€nteekonomin. 
LikasÄ finns den största klyftan inte inom arbetsmarknaden, utan mellan de har ett jobb och de som saknar ett arbete. Hur fler ska fÄ möjligheten att klÀttra uppÄt genom inkomstskikten, oavsett bakgrund, borde stÄ i centrum för debatten. Det Àr vÀrt att Àgna en tanke Ät nÀsta gÄng du stöter pÄ rubriker om den skenande ojÀmlikheten i Sverige.