Inkomstskillnaderna ökar. I onsdags presenterade Statistiska CentralbyrĂ„n (SCB) siffror frĂ„n 2021 som visade att tiondelen av befolkningen med högst inkomst har dragit ifrĂ„n resten. Det Ă€r ingen nyhet för den som Ă„terkommande har stött pĂ„ debattinlĂ€gg om att ojĂ€mlikheten i Sverige skenar, eller som har blĂ€ddrat igenom kultursidor dĂ€r Andreas Cervenkas bok âGirig-Sverigeâ har hyllats.
Ăr ekonomisk ojĂ€mlikhet â jĂ€mte ABBA, Ikea och Volvo â pĂ„ vĂ€g att bli ett utmĂ€rkande drag för Sverige?
Svaret Àr nej. Oavsett hur man rÀknar Àr Sverige fortfarande ett av vÀrldens mest jÀmlika lÀnder.
Med tanke pÄ att levnadsstandarden i Slovakien, som har högst ekonomisk jÀmlikhet bland OECD-lÀnderna, uppgÄr till drygt hÀlften av Sveriges vÀlstÄnd Àr frÄgan om en ökad jÀmlikhet Àr ett sjÀlvÀndamÄl? Nej, Àr svaret Àven pÄ denna frÄga.
För att begripa bakgrunden till de ökade inkomstskillnaderna behöver man till en början förstÄ vad SCB:s statistik faktiskt redovisar. Till TT förklarade ekonomiprofessorn Daniel Waldenström att 2021 Ärs siffror inte bör tolkas som ett tecken pÄ att ojÀmlikheten ökar. Förklaringen, menar Waldenström, Àr i stÀllet inkomster av engÄngskaraktÀr. SÄvÀl aktier som smÄhus har sÄlts med stora reavinster som förtjÀnst. Bortser man frÄn kapitalvinsterna, vilka grundar sig i bostadsmarknadens kraftiga vÀrdeökning har skillnaderna i inkomstutvecklingen inte varit sÀrskilt hög.
Mer intressant Ă€r att de som har âdragit ifrĂ„nâ och beskattas som den allra rikaste tiondelen under ett enskilt Ă„r, i mĂ„nga fall bestĂ„tt av vanliga löntagare. Det handlar sĂ„ledes om snickare, sjuksköterskor och ingenjörer som har lyckats göra rejĂ€la klipp pĂ„ sina boenden.
Statistiken belyser dock svÄrigheterna med att ge en mer nyanserad bild över utvecklingen av inkomstskillnader. I det tidigare exemplet kan en enskild person det ena Äret utgöra den mellersta inkomstgruppen, för att Äret efter rÀknas som en av landets rikaste personer och Ären dÀrefter till och med halka lÄngt ner, vid en inkomstförlust pÄ grund av arbetslöshet, förÀldraledighet eller studieuppehÄll.
Det kan vara sÄ. Man hoppar mellan olika inkomstskikt under livets gÄng. Oavsett om man precis fÄtt sitt första jobb eller startat ett företag, kan livet ta ovÀntade vÀndningar. Alternativet, en minskad rörlighet och en mer statisk arbetsmarknad, vore förödande för den ekonomiska tillvÀxten, och inte minst för den skattefinansierade vÀlfÀrden.
I stÀllet för att försöka minska inkomstskillnaderna baserat pÄ felaktiga tolkningar, borde krutet dÀrför lÀggas pÄ vad statistiken sÀger mellan raderna. Som hur fler ska fÄ chansen att komma in pÄ bostadsmarknaden. Den största klyftan gÄr i dag mellan de som Àger sin bostad, och dÄ tagit del av de stora vÀrdeökningar som har skett pÄ marknaden, och framför allt de ungdomar, invandrare och andra som inte haft möjlighet att skörda frukterna av lÄgrÀnteekonomin.
LikasÄ finns den största klyftan inte inom arbetsmarknaden, utan mellan de har ett jobb och de som saknar ett arbete. Hur fler ska fÄ möjligheten att klÀttra uppÄt genom inkomstskikten, oavsett bakgrund, borde stÄ i centrum för debatten. Det Àr vÀrt att Àgna en tanke Ät nÀsta gÄng du stöter pÄ rubriker om den skenande ojÀmlikheten i Sverige.