Det är inte många som vet att Sverige ligger långt framme inom rymdteknologi och raketuppskjutningar.
När rymdkapplöpningen tog fart under 1960-talet var nationell stolthet en avgörande faktor. Kalla kriget hade pågått i mer än ett decennium, och både USA:s president John F. Kennedy och sovjetledaren Nikita Chrusjtjov såg främst kapplöpningen som en möjlighet att hävda sin överlägsenhet över det andra blocket.
I dag har världens politiska ledare betydligt bättre insikter om varför utforskningen av rymden kommer att spela en viktig roll framöver. De länder som lyckas ta tillvara på möjligheterna som rymden erbjuder lär få ett enormt försprång, sett till teknologisk innovation, ekonomisk tillväxt och strategisk säkerhet. Resurserna i rymden kan vara nyckeln till att lösa några av de mest brådskande utmaningarna som människan står inför. Det är redan känt. En ny rymdkapplöpning har inletts.
Att Sverige ligger i framkant är dock inte lika känt. Nyligen besökte den brittiska tidningen The Guardian rymdbasen Esrange som finns strax utanför Kiruna. Från Esranges sida är man optimistisk om att bli den första europeiska basen utanför Ryssland där en satellit skjuts upp i jordens omloppsbana. Redan 2015 var Sverige tidigt ute med att inse potentialen i dessa frågor. Då lades en rymdstrategi fram.
Sedan dess har det säkerhetspolitiska läget förändrats i grunden, och därför behövs en nationell strategi som även omfattar försvars- och säkerhetsaspekterna av rymdfrågorna (21/9).@@En ny och mer målinriktad rymdstrategi som även omfattar försvars- och säkerhetsbehoven skulle kunna göra mycket för att stärka Sveriges nationella säkerhet och vårt försvar. Det kan handla om att övervaka nationella gränser från rymden, eller att utveckla ny teknik som kan minska riskerna från framtida militära hot.┣
Som tur är har regeringen aviserat att en försvars- och säkerhetsstrategi för rymden kommer att presenteras nästa år. Det är inte en dag för tidigt. I flera sammanhang har försvarsminister Pål Jonson (M) också lyft behovet av att fördjupa den nuvarande rymdstrategin. Med Sveriges teknologiska kapacitet och strategiska läge finns goda förutsättningar att ta täten inom rymdområdet. Det finns en stark bas att bygga vidare på – med såväl Luleå tekniska universitet som högteknologiska företag engagerade i rymdverksamheten i norra Sverige. Det kommer inte bara att stärka landets nationella säkerhet, utan även säkerställa att Sveriges position som en viktig aktör på den europeiska och globala rymdarenan.
Men regeringen behöver också tänka på hur samarbetet med andra aktörer ska se ut, både inom EU och globalt. De utmaningar som Sverige står inför är gemensamma för en rad andra EU- och partnerländer. Syftet med rymdkapplöpningen har bytt karaktär jämfört med förr. Viljan att visa upp teknologisk överlägsenhet är inte längre är det bärande. I stället står en rad andra viktiga värden på spel.